Drakfenans hannar lockar sin partner med hennes favoritmat
Drakfenan är en sötvattensfisk vars hannar lockar till sig honor med ett flaggliknande ornament. I en studie som nu publiceras i tidskriften Current Biology visar forskare vid Uppsala universitet att hanarna i olika populationer har utvecklat ornament som liknar just den mat som deras honor äter. Parningssignaler som förändras efter miljöförhållanden kan därmed leda till bildandet av nya arter.
Drakfenan är en liten sötvattensfisk vars hannar lockar till sig honor med ett flaggliknande ornament. I en studie som nu publiceras i tidskriften Current Biology visar forskare vid Uppsala universitet att hanarna i olika populationer har utvecklat ornament som liknar just den mat som deras honor äter. Parningssignaler som förändras efter miljöförhållanden kan därmed leda till bildandet av nya arter.
De ”signaler” som djur använder under parningen varierar ofta mellan olika djurarter och är mycket viktiga karaktärer för att skilja arter från varandra. Evolutionen av nya parningssignaler kan driva bildandet av nya arter men vår kunskap om precis varför signalerna förändras är begränsad.
Drakfenan är vanlig i floder och åar på Trinidad och i norra Venezuela. Dess hannar är utrustade med ett flaggliknande ornament som växer ut från gällocken. Innan själva parningen ”viftar” hannen med ornamentet framför honan som intresserat biter mot det, uppenbarligen i tron att det är mat. Detta ger hannen en möjlighet att komma tillräckligt nära honan för att snabbt kunna para sig.
Genom att jämföra ornamentets form med honornas födoval i naturliga populationer på Trinidad, kan forskarna nu visa att hannens ornament är en direkt imitation av honornas favoritföda: myror och andra insekter som faller ner på vattenytan från omgivande vegetation. Formen på hannarnas ornament varierar mellan populationer, och är mer myrlik i populationer där honorna äter mer myror. Hannarna i olika populationer har alltså utvecklat ”fiskedrag” vilka efterliknar den föda honorna äter i just den populationen. En serie laboratorieexperiment visar dessutom att honor som tränats att äta myror också föredrar att bita mot ornament från hannar i populationer där myror utgör en större del av honornas föda.
– Våra resultat visar alltså att parningssignaler kan förändras som ett direkt resultat av skilda lokala miljöförhållanden, en process som eventuellt kan leda till bildandet av nya arter, säger Niclas Kolm, forskare i zooekologi vid Uppsala universitet.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Niclas Kolm, tel: 018-471 2639, e-post: Niclas.Kolm@ebc.uu.se
Kolm, et al., (2012) Diversification of a food-mimicking male ornament via sensory drive, Current Biology