Artificiell intelligens tar hand om batterisorteringen

– Jag fick idén när jag höll på att sortera mina sopor och tänkte att detta var något som borde kunna göras automatiskt med hjälp av artificiell intelligens, säger Claes Strannegård, som forskar om just AI på Göteborgs universitet och Chalmers.

Claes Strannegård kontaktade det kommunägda återvinningsbolaget Renova i Göteborg som sa ja till ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprojekt som gällde automatisk sortering av insamlade batterier. Resultatet blev en maskin som med hjälp av datorbaserad optisk igenkänning automatiskt sorterar upp till tio batterier i sekunden.

Sorteringen sköts av maskinens så kallade neurala nätverk som närmast kan beskrivas som ett artificiellt nervsystem. Precis som den mänskliga hjärnan måste ett sådant nätverk tränas innan det kan användas. I det här fallet har maskinen lärt sig att känna igen cirka 2 000 olika sorters batterityper genom att fotografera dem ur alla tänkbara vinklar.

Vid sorteringen på ett rullband ”tittar” maskinen på varje batteri med hjälp av en kamera. Batteriet identifieras på några millisekunder av det neurala nätverket som jämför bilden med tidigare tagna bilder. Nätverket är självlärande och robust, vilket gör det möjligt att känna igen batterier även om de är smutsiga eller skadade. Efter klassificeringen separeras batterierna med hjälp av tryckluft till olika behållare beroende på kemiskt innehåll, till exempel nickel-kadmium eller litium.

– Samtidigt lagrar systemet information om varje batteri vad avser till exempel märke, modell och typ. Det ger dels en detaljerad statistik över vad som sorterats, dels en möjlighet att till en större marknad tillhandahålla vilka kemiska materialklasser som sorterats, vilket vi tror kommer att kunna öka värdet på materialet genom en ökad konkurrens om det, säger Hans-Eric Melin, vd för det Göteborgsbaserade företaget Optisort som utvecklat maskinen.

Förutom miljömässiga vinster finns det alltså kommersiella skäl att använda sig av maskinen. Idag betalar insamlings- och sorteringsbolag för att bli av med sina batterier, men Hans-Eric Melin ser framför sig hur tillgänglig data om batterier i realtid skulle kunna skapa en fungerande marknad för batteriavfall, där större volymer handlas över internet.

I dagsläget har företaget levererat två exemplar av den automatiska batterisorteraren, en till Renova i Göteborg (där hälften av Sveriges insamlade batterier sorteras) och en till G&P Batteries i England. Varje vecka får Optisort ett par förfrågningar och forskaren Claes Strannegård, som grundade företaget, gläds åt att hans idé om automatisk batterisortering nu fungerar i praktiken.

– Det inspirerar till vidare forskning och utveckling, så att det i framtiden skall gå att sortera i princip allt avfall med hjälp av artificiell intelligens, säger han.