Utbildar sociala medier bättre än skolan?

I sociala medier finns konflikten som en drivkraft i samtalen, man ska tycka och tänka olika och det utvecklar attityder och färdigheter medan skolan mer lär ut av skolan fastställda ståndpunkter. I avhandlingen Det politiska rummet har Erik Andersson vid Örebro universitet studerat hur ungdomar tillägnar sig politiska värderingar och färdigheter samt skapar utbildningssituationer i sociala medier.

– Ungdomarna klarar av att hantera även mycket kontroversiella ämnen, som till exempel abort, pedofili, Sverigedemokraterna och global uppvärmning, säger Erik Andersson, som studerat en nätgemenskap som i avhandlingen benämns Svarthjärta (ett fiktivt namn) som vänder sig till
ungdomar mellan 14 och 28 år.

Sociala medier studeras inom kommunikationsvetenskap, men här är ämnet pedagogik och hur unga människor skaffar sig politiska värderingar, attityder och färdigheter i sociala medier.

– På nätet skapar ungdomar rum för utbildning. Jag har identifierat fem villkor som de behöver förhålla
sig till i sina samtal. Den digitala infrastrukturen handlar om de villkor tekniken medför och administratörspedagogen är de funktioner som styr regler och normer för forumet. 

Innehållsfokuseringen ska bidra med nytt innehåll och att hålla sig till ämnet. Villkoret polemisk gemenskap gäller att deltagarna accepterar en gemensam spelplan för meningsstrid och konflikt kring de politiska samtalen. Det femte villkoret är kommunikativ gemenskap, att vara socialt öppna och villiga att förstå varandra i sina meningsutbyten.
De politiska samtalen i Svarthjärta är ofta tävlingsinriktade och konfrontativa. Med inspiration från taktik inom fotbollen har Erik Andersson identifierat fyra olika slags sätt att agera politiskt. Att utmana, att ge understöd, att sätta press och att ge understöd.

– Villkoren för kommunikationen styr deltagarnas samtal väldigt starkt och är väldigt kvalificerade, det går helt enkelt inte att delta hur som helst.
Skolans svårigheter

Deltagandet i forumdiskussionerna skapar en tydlig utbildningssituation där deltagarna måste
skaffa kunskaper och färdigheter genom sin medverkan och som bygger på förmågan
att kommunicera och samarbeta.

– Skolan har svårigheter att hantera kontroversiella frågor inom sitt demokratiuppdrag. Min studie kanske kan bidra till att utveckla skolundervisningen där digitala medier kan vara ett sätt att hantera politiskt kontroversiella frågor, säger Erik Andersson.

Ett öppet och tillåtande politiskt samtal är centralt för att skolan ska kunna bidra till att utveckla politiskt intresserade och engagerade
ungdomar, det visar tidigare forskning.