Äldre med demens som bor hemma riskerar att bli undernärda
För personer med demenssjukdom kan svårigheter som att inhandla, tillaga och äta mat uppstå. Samtidigt finns det aktiviteter kring måltiden som personerna kan utföra och dessa bör bevaras så länge som möjligt. I vissa fall behövs stöd och hjälp och detta ska bygga på individens behov, önskemål och problem.
Nedsatt kognitiv förmåga ökar risken för undernäring bland hemmaboende äldre personer. För personer med demenssjukdom kan svårigheter som att inhandla, tillaga och äta mat uppstå. Samtidigt finns det aktiviteter kring måltiden som personerna kan utföra och dessa bör bevaras så länge som möjligt. I vissa fall behövs stöd och hjälp och detta ska bygga på individens behov, önskemål och problem. Detta visar Linda Johansson i sin doktorsavhandling vid Hälsohögskolan i Jönköping.
Nationell policy genomsyras av att äldre personer ska bo hemma så länge som möjligt och få det stöd de behöver för att kunna göra detta. Resultatet av Linda Johanssons studier visar att äldre personer med minskad kognitiv förmåga har en ökad risk för undernäring, trots det finns det idag väldigt lite forskning som belyser måltider i hemmet för personer med demens.
– Att kunna bo i det egna hemmet och att vara oberoende av andra har i tidigare studier visat sig vara viktigt för såväl äldre själva som för samhället i stort. Att äta bra är en av de viktigaste faktorerna för att äldre ska kunna hålla sig friska och bo kvar i det egna hemmet. Trots det vet vi väldigt lite om hur äldre personer med demenssjukdom klarar av sina måltider i hemmet, inte minst kring vilka problem och vilket stöd som kan behövas för att undvika undernäring, säger Linda Johansson.
Syftet med avhandlingen är att utreda och beskriva måltidsrelaterade aktiviteter och måltider för hemmaboende äldre personer med demens och deras partners. Fyra studier har genomförts där såväl personer med demens, partners och personal har intervjuats. Dessutom har 258 hemmaboende äldre personer svarat på enkätfrågor där bland annat deras näringstillstånd bedömts.
Resultatet av studierna visar bland annat att de intervjuade äldre personerna med demenssjukdom ibland glömmer saker samt behöver hjälp från andra för att klara av måltiderna i hemmet. Det kan röra sig om att handla, laga mat eller få hjälp under själva måltiden. Samtidigt beskriver partners att de kan få ökat ansvar i dessa aktiviteter vilket kan vara en svårighet i sig för de som är ovana. Detta tyder på att förändringar i måltidsrelaterade aktiviteter och måltider påverkar både personer med demens och deras partners och förtydligar vikten av att stödja både personen med demens och partner, vilket också framkom som viktigt i intervjuerna med personal.
– Eftersom olika personer har olika behov, önskemål och problem är det viktigt att personalen bemöter den enskilde individen där han eller hon befinner sig och tar tillvara den äldres egna resurser vid planering och genomförande av stödåtgärder, säger Linda Johansson.
