FN:s säkerhetsråd – en domstol i bräschen för världsdemokrati
FN:s säkerhetsråd är på väg i riktning mot att vara en global lagstiftare och polismakt som i allt högre utsträckning tolkar principen om folkens rätt till självbestämmande som en individens rätt till demokrati. Det visar Katinka Svanberg i sin avhandling i folkrätt vid Stockholms universitet.
Principen om folkens rätt till självbestämmande, som fastslås i kapitel VII i FN-stadgan, tolkades ursprungligen som en folkens rätt till frihet från dominans av en främmande makt. Det var statssuveräniteten snarare än individens suveränitet som skulle försvaras. Katinka Svanberg har studerat 15 fall, från 1960-talet och framåt, där Säkerhetsrådet har ingripit med sin tvångsmakt för att försvara principen om självbestämmande. Hon konstaterar att säkerhetsrådet utvecklat principen så att fokus kommit att skifta från statens suveränitet till individers rättigheter.
– Säkerhetsrådet har fått en roll som praxisbildare och normskapare genom sina ingripanden. Trots att Säkerhetsrådet är en politisk församling tolkar de sina tidigare beslut som prejudikat. Den internationella rätten blir allt mer överstatlig och lik den nationella rätten; från att ha byggt på samtycke har folkrätten blivit allt mer tvingande.
I avhandlingen ges flera exempel:
– På 1960-talet ingrep säkerhetsrådet mot det rassegregerande systemet i Sydrhodesia. Genom en rad sanktioner, framför allt ekonomiska, bidrog Säkerhetsrådet till att utveckla den interna självbestämmanderätten. I ett antal resolutioner fastslogs att alla folk, oavsett hudfärg, har rätt att ta del i sin stats styre.
– I kölvattnet av kalla krigets slut på 90-talet utvecklades principen till att vara en rätt för hela befolkningen att ta del i sin stats styre:
– När Haitis demokratiskt valde president, Aristide, störtades i en statskupp 1990 hotade Säkerhetsrådet framgångsrikt med en militär intervention om inte presidenten återinsattes.
– I det av inbördeskrig sönderhärjade Angola, avtalade regeringen och rebellgruppen UNITA 1992 om att lägga ned vapnen och hålla demokratiska val. När UNITA inte accepterade sitt nederlag utan, hävdade valfusk, i strid med utländska oberoende observationer, och tog till vapen införde säkerhetsrådet sanktioner mot dem.
Från att ha laborerat med en minimal definition av demokrati enligt vilken demokrati är detsamma som allmänna, periodiska val har säkerhetsrådet kommit att utveckla sitt demokratibegrepp menar Katinka Svanberg. När de demokratiskt valda regimerna i Liberia och Haiti befanns inte fullfölja sina demokratiska åtaganden välkomnade säkerhetsrådet att de avgick.
– Under 2000-talet har säkerhetsrådet gått i bräschen för ett utvidgat demokratibegrepp av liberal, västerländsk modell, som innefattar inte bara fria val utan även respekt för mänskliga rättigheter, en fri press och en fungerande rättstat. Generalförsamlingen antar allt fler resolutioner för en demokratisk utveckling, säger Katinka Svanberg.
Katinka Svanberg disputerar den 25 april Geovetenskapens hus. Frescati.