Fiskfritt proteinfoder till röding och abborre
Musselmjöl och bagerijäst kan täcka upp till 40 procent av proteinbehovet i foder till odlad röding och abborre. En svamp som odlas på rester från pappersmassatillverkning kan också ingå i fodret, men rödingen kan inte utnyttja detta svampprotein fullt ut. Detta visar Markus Langeland från SLU i en avhandling om dessa fiskarters näringsbehov och matspjälkning.
Vattenbruk är den snabbast växande livsmedelsproduktionen i världen, och i Sverige har produktionen fördubblats sedan 1990-talet*. Ett hinder för en långsiktigt uthållig tillväxt i branschen är att fiskfodret till stor del baseras på vild fisk eller vegetabilier som istället skulle kunna ätas direkt av människor. Fiskindustrin söker därför nya, billiga råvaror som är lämpliga till fiskfoder.
Idag odlas drygt 300 fiskarter kommersiellt i världen, men vi vet för närvarande inte tillräckligt om deras olika näringsbehov för att kunna komponera lämpliga foder baserade på nya råvaror. I ett projekt vid SLU har det under några år forskats om näringsbehov och matspjälkning hos röding och abborre, två rovfiskar som har ganska olika levnadssätt och diet i det fria. Markus Langeland från SLU har i sitt doktorsarbete fokuserat på tre nya proteinkällor som skulle kunna ersätta fiskmjöl i foder till dessa arter, musselmjöl, bagerijäst och en mikrosvamp.
Blåmusslornas aminosyraprofil liknar den i fiskmjöl, och både abborre och röding visade sig ha god förmåga att smälta musselmjölets proteiner. Musslor tar upp näringsämnen från vattnet, vilket gör att de är intressanta som biologiska reningsverk i övergödda vattendrag.
För abborrens del hade proteinet i bagerijäst och mikrosvamp ungefär samma smältbarhet som det i musselmjöl, men för rödingens del fanns det tydliga skillnader.
Mikrosvampen Rhizopus oryzae, som kan odlas på rester från pappersmassatillverkning, har ett proteininnehåll på 40–50 procent. Detta protein var dock mer svårsmält än musselprotein för rödingen, som också växte sämre på fodret med svampprotein. En sämre aminosyraprofil kan ha bidragit till den svagare tillväxten.
Bagerijäst har också en hög proteinhalt och kan odlas på en mängd substrat som vi människor inte kan tillgodogöra oss. Jästen testades i två former, intakt och extraherad, vilket beror på att den innehåller mycket cellväggar som kan vara svåra att bryta ned för fiskar. Resultatet visar att röding har svårare att smälta proteinet i intakt bagerijäst, jämfört med musselmjöl, men att smältbarheten ökar om cellväggarna avlägsnas.
I en längre tillväxtstudie kunde upp till 40 procent av fiskmjölsproteinet i ett rödingfoder ersättas med intakt bagerijäst och musselmjöl utan någon minskning av tillväxten. Intakt bagerijäst fungerade alltså bättre än extraherad jäst i tillväxtförsöket, trots sämre smältbarhet.
Markus Langeland har också visat att det finns skillnader mellan de båda arternas matsmältningsenzymer. Bland annat tycks abborren ha en större förmåga att bryta ned och tillgodogöra sig kolhydrater i fodret, vilket är bra att känna till när nya typer av foder ska tas fram till dessa arter.
*FAO menar att den globala produktionen av fisk och skaldjur behöver öka med ytterligare 23 miljoner ton till år 2020 om den nuvarande konsumtionen ska kunna bibehållas. I Sverige har fiskodlingen ökat från i genomsnitt 6 000 ton under 1990-talet och 2000-talet till nära 12 500 ton under 2012.
Svensk fiskodling domineras idag av regnbågslax, men odlingen av röding har vuxit snabbt under senare år. En annan art med potential för intensiv odling i Sverige är abborre, och nyligen etablerades de första abborrodlingarna i landbaserade slutna system i södra Sverige.
En mer utförlig svenskspråkig beskrivning av resultaten finns på s. 61–64 i avhandlingen: Länk till avhandlingen (pdf)