Hur ser det svenska debattklimatet ut idag? Vissa uppfattningar anses inte riktigt rumsrena eller politisk korrekta, vilket riskerar hämma samhällsdebatten och påverka demokratin negativt. En tänkbar förklaring kan vara att vi sällan diskuterar vad som utmärker en god debatt och att vi inte längre skolas att debattera och argumentera på samma sätt som tidigare.
Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, anser att Sverige har blivit en ”tyckokrati” och han har myntat uttrycket ”åsiktskorridoren” för att beskriva det snäva debattklimatet i Sverige: ”den buffertzon där du fortfarande har ett visst svängrum att yttra en åsikt utan behöva ta emot en dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd”.
Enligt Oscarssons forskning finns det åsikter som är rätt utbredda bland befolkningen, men som nästan helt saknas i det offentliga rummet. Ett exempel är att 45 procent av svenskarna säger sig tro på Gud, men den som flaggar för gudstro i samhällsdebatten kommer att bli attackerad på olika sätt.
– Det är klart att man får tycka vad man vill, men man måste vara beredd på att man kan få det hett om öronen. Den som uttrycker åsikter som inte är så ofta företrädda i samhällsdebatten riskerar att bli smutskastad.
Det som Henrik Ekengren Oscarsson i första hand vill komma åt är just tonen i debatten. Han menar att vi lever i en ”tyckokrati”, där människor hela tiden tycker en massa saker. Debatter idag handlar ofta om sekundsnabba avfärdanden istället för en intellektuell nyfikenhet på motståndarens argument.
Vems är felet?
– Det är en otrevlig debattkultur som har vuxit fram som vi måste göra något åt. Folkrörelsesverige har försvunnit och resultatet har blivit mer av pajkastning i sandlådan. Vi behöver få tillbaka folkbildningen i det här landet och vi behöver öva oss dagligen i att debattera och lära oss att visa intresse och respekt för våra meningsmotståndares argument. Detta kommer att generera en hälsosam debattlust och ett brett, folkligt engagemang för ett bättre samhälle.
En önskvärd utveckling vore att det förs in fler sakargument i debatten. Det ska inte räcka att bara flagga åsikter, vi bör också ta oss tid att tala om varför vi tycker som vi gör och vilka argument som ligger bakom. Detta hinns inte med idag när allting ska gå så fort.
– Ibland måste man stanna upp och ta lite tid på sig för det är av sakargumenten vi lär oss någonting. Vi som gillar politik tycker det är njutbart att lyssna när ståndpunkter bryts mot varandra och sakargument läggs upp på bordet och nagelfars, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
Han efterlyser också lite mer av intellektuell hederlighet, att man visar respekt för motståndaren och ödmjukhet inför att andra kan ha kommit fram till motsatta uppfattningar än man själv. De som missgynnas av det snäva debattklimatet är framför allt unga människor som inte redan har färdiga åsikter i samhällsfrågor. De behöver forum där argumenten bryts mot varandra.
Vad är lösningen?
– En snäv åsiktskorridor gör att vi riskerar tappa det folkbildande debattklimatet, där människor kan lära sig nya saker och inte bara vem som tycker vad och vilka som står i konflikt med vem. Det innebär en förlust för demokratin. Jag inser att vi inte kan förvandla den svenska samhällsdebatten till ett akademiskt seminarium, men vi måste hitta en bättre balans mellan sandlådan och seminariet. Debatten ska absolut inte bara vara till för proffstyckare med färdiga åsiktspaket att slå varandra i huvudet med. Det vet vi som håller på med opinionsmätningar dagarna i ända, att oavsett vilka frågor vi ställer,
så är ändå det allra vanligaste att människor inte har någon färdig åsikt.
Hans lösning är att släppa loss debattglädjen och sakargumenten och att ha en intellektuell nyfikenhet på motståndaren, vilket kräver mer tid och plats.
– Visst ska man få tycka vad man vill, det är något vi ska vara rädda om. Just därför måste vi se till att åsiktskorridoren blir så bred att det får plats en levande debatt så att det blir lustfyllt och meningfullt att debattera. Debatten måste även få vara till för de som inte har tvärsäkra åsikter, avslutar han.
Vi har svårt att ändra oss
Medieforskaren Michael Karlsson vid Karlstads universitet konstaterar dock att personer med en bestämd politisk åsikt i en sakfråga har väldigt svårt att ändra uppfattning, även om nya kunskaper kommer fram som talar emot denna uppfattning.
– De flesta tycker att det är bekvämt att hålla fast vid sina åsikter och väljer gärna bort sådant som går emot den uppfattningen. Sverigedemokraterna går till exempel inte så gärna in på DN:s kultursida.
Enligt Michael Karlsson är det en grundtes inom all propaganda att det inte går att övertyga folk om annat än att behålla den åsikt de redan har. Att det fungerar så beror inte bara på att folk tycker att det är jobbigt att byta åsikt, utan också på att de faktiskt ignorerar kunskap. Trots detta händer det ändå att folk byter parti mellan valen, men det beror på att många inte har en fast åsikt och att politik inte är så viktigt för dem, säger Michael Karlsson.
Text: Bengt Rolfer, frilansjournalist.
Redaktör: Danil Lundbäck,forskning.se
Intervjuade forskare: Henrik Ekengren Oscarsson och Michael Karlsson
Kontaktinformation
red@forskning.se
