Hur konsumerar vi för en hållbar utveckling? I grunden handlar det om en stor omställning på flera plan, där alla små steg är viktiga. Framtidens designer måste tänka resurskreativt – och konsumenterna måste bli mer medvetna.
Mycket i vår tillvaro kretsar kring konsumtion. Det finns en ständig ström av nyheter och nya produkter. Inom modebranschen dominerar ”fast fashion”, mode med låga priser. 1999 – 2009 ökade den svenska klädkonsumtionen med 53 procent. Det innebär 15 kg per person.
Design har fått en alltmer framträdande roll. Lite förenklat kan man säga att designens uppgift varit att sälja ännu fler produkter. Frågan är på vilket sätt kan design påverka vår konsumtion för hållbar utveckling?
Mathilda Tham är professor i design och verksam vid Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar och Goldsmiths University of London. Hon menar att det kommer bli nödvändigt med minskad konsumtion och färre antal produkter framöver. Hon talar istället om resursintelligens och att använda rätt saker på rätt plats. Status behöver inte vara förknippad med hur många saker man har.
– Det är idag – när till exempel kläder kostar så lite – inte svårt att ha väldigt många saker. Jag tror istället på att status kommer att komma från kreativitet och kloka val, att man vet var saker man köper kommer ifrån, och känner till historiken bakom, säger hon.
Sår frön till förändringar
Mathilda Tham arbetar med så kallad metadesign, som sår frön till förändringar genom designprocesser. Hon har varit med och startat nya utbildningen ”Design + Change ” vid Linnéuniversitetet, där studenterna lär sig att förändra genom design, för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet, och förstå hur produkten hänger ihop med samhällssystemet. Studenterna får med sig ”en rörlig förståelse av hållbarhet”, kännedom om FNs hållbarhetsmål och hur man kopplar mänskliga behov till design.
– Viktigast är att studenterna lär sig att visualisera hållbar utveckling genom kvalitativa bilder, att göra frågan begriplig på ett påtagligt sätt och skapa empati. Inte minst samverka med ekonomer, miljövetare och industrin med flera.
Hon menar att vi går mot en cirkulär ekonomi där vi delar så mycket som möjligt, där återvinning och återanvändning ingår. Det finns redan exempel – klädbibliotek. Man hyr kläder istället för att köpa allt nytt. Hon tror på en attitydförändring inom modebranschen och nya affärsmodeller.
– Sedan länge har vi butiker som hyr ut festkläder. Jag är övertygad om att det kommer att sprida sig till vanliga modebutiker som därmed medverkar till en ökad nytta och mindre materialgenomströmning.
Enligt FNs klimatorgan UNEP kommer vår konsumtion att tredubblas år 2050. Hon menar att det behövs radikala förändringar till hur vi beter oss med tingen – och om allt vi gör måste ha ett konsumtionsinterface.
För att få fler att intressera sig för hållbar utveckling tycker hon att man ska visa positiva bilder, visa för människor att det kan vara lätt.
– Börja till exempel med att tvätta kläderna i en lägre temperatur. Om man startar i det privata livet, sprider det sig till det professionella och kan öppna dörren för andra saker, svarar Mathilda Tham.
Designern behöver tänka utifrån en cirkulär ekonomi
Detta ger designern helt nya uppgifter: att tänka resurskreativt, skapa bilder för andra hur man kan leva, visa att saker kan användas längre och på ett bättre sätt.
– Det är viktigt att koppla den globala förändringen till det lokala, och översätta den i en lokal handling. En designer måste arbeta lokalt och testa idéerna i sin lokala miljö, anser hon.
Sara Ilstedt på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm håller med om att det behövs en förändring inom designområdet.
– Designer måste lära sig nya sätt att tänka kring en produkt, fundera på värden och hur man skapar dem och tänka utifrån en cirkulär ekonomi, säger Sara Ilstedt, industridesigner och professor i produkt- och tjänstedesign vid KTH.
Forskningen på hennes avdelning är inriktad på konsumtion och livsstilar. Ett av projekten är Life.2053 som utforskar livet i en hållbar framtid och i en svensk storstad, där designföretaget Veryday tagit fram ett designkoncept, i form av en virtuell prototyp. Ett annat projekt är Ett bilfritt år där tre familjer har deltagit och använt lätta elfordon istället för bil.
– Vi undersöker vilka drivkrafter som får oss att ändra beteende och livsstil, och som man upplever som positiva. Jag tror mycket på att koppla ihop beteendeförändringar med andra positiva drivkrafter, som att äta mindre rött kött medför bättre hälsa.
Hon ser till exempel flygresandet som en stor utmaning då det lämnar ett stort fotavtryck genom användningen av fossila bränslen. Flygresandet ökar ständigt och det är inte hållbart. Under 2013 reste 31,8 miljoner passagerare från svenska flygplatser, något som fortsatt att öka därefter.
Sara Ilstedt tror att vi måste lära oss att resa på andra sätt, trots att utvecklingen av biobaserade bränslen går framåt. Ett sätt att göra förändringen begriplig är att använda 50-50-10 modellen. Tillämpat på flyget innebär modellen att om vi flyger hälften så mycket och flygplanen använder hälften så mycket energi och det sker inom tio år, så kan vi klara miljömålen.
– Jag önskar att man kunde göra tågen snabbare och bekvämare, enklare att boka och billigare att resa med. Idag är det krångligt och dyrt om man vill åka tåg till andra länder och innebär ofta flera byten, säger hon.
Omställningen handlar både om design och utbud, men även om medvetna konsumenter.
Konsumtion både inkluderande och exkluderande
Karin M Ekström, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och ledare för en forskargrupp inom hållbar konsumtion beskriver konsumtion som komplex. Den är både inkluderande och exkluderande.
Vi agerar i ett socialt sammanhang där konsumtion har blivit en stark social markör. Det gör det svårare att ställa sig utanför. Våra val och hur vi till exempel klär oss kan visa vilken grupp vi tillhör – och att identifieras med ”rätt” grupp kan tyckas vara viktigt, särskilt för unga konsumenter som står för den största ökningen av klädkonsumtionen. Under de senaste decennierna har konsumtion som identitetsmarkör fått ännu större betydelse.
– Mycket av vår konsumtion är vanemässig och vanor kan vara svåra att bryta. Många inser att konsumtion har konsekvenser på miljön, att det finns en gräns för hur mycket miljön kan belastas. Men en eko-produkt är oftast dyrare och utbudet kan vara begränsat, säger Karin M Ekström och tillägger:
– Även om fler blivit miljömedvetna saknas kunskap. Alla känner till exempel inte till vilken miljöpåverkan ett kilo bomull har, att det krävs 7 000- 29 000 liter vatten vid tillverkningen, plus kemikalier och olja.
Hennes forskning visar att det inte räcker med tekniska lösningar, utan att det är viktigt att även förstå de sociala och kulturella aspekterna av konsumtion och avfall. Man måste se till människors vardag och levnadsförhållanden. Till exempel kan en relativt konkret sak som avståndet till närmaste återvinningscentralen avgöra huruvida vi kommer att hantera vårt avfall på ett hållbart sätt eller inte.
Text: Ulla-Karin Höynä, frilansjournalist på uppdrag av forskning.se
