För att möta utmaningen med den ökande förekomsten av Alzheimers sjukdom är det nödvändigt med en samlad ansträngning och en gemensam plan för att gripa sig an problemet, anser en expertgrupp med internationellt ledande forskare inom området.
I aprilnumret av tidskriften Lancet Neurology ger de rekommendationer om hur patientvård, grundforskning och klinisk forskning om Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar ska organiseras i framtiden. Arbetet presenteras vid en workshop i Europaparlamentet i Bryssel den 15 mars i samband med Brain Awareness Week 2016.
Rapport som identifierar en rad utmaningar
Lancets redaktörer har initierat en kommission i syfte att ge expertrekommendationer och information till politiker och beslutsfattare om Alzheimers sjukdom. Bengt Winblad, professor vid Karolinska Institutet och dess Centrum för Alzheimerforskning, fick uppdraget att organisera och leda expertkommissionen. Fler än 30 internationellt ledande forskare har bidragit och resultatet, en 78 sidor lång rapport, är den enda artikeln i aprilnumret av Lancet Neurology. Forskarna har identifierat en rad utmaningar som måste hanteras för att minska bördan av demenssjukdomar.
– Nu gäller det för politikerna att förstå att det här är ett växande problem, som redan nu kostar samhället väldigt mycket pengar. Det behöver satsas pengar på forskning inom alla delar som rör sjukdomen, dels för att hitta bättre läkemedel, men också förbättra vård och prevention, säger Bengt Winblad.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och står för ungefär 60 procent av fallen. Den viktigaste riskfaktorn är hög ålder. I takt med att den förväntade livslängden ökar räknar man med att antalet personer med demens kommer att stiga. År 2015 uppskattades nästan 47 miljoner personer runt om i världen leva med demens. Till 2030 beräknas siffrorna vara 75 miljoner. Till år 2050 uppskattas runt 131 miljoner vara drabbade. Än så länge finns ingen behandling som effektivt kan bromsa eller stoppa sjukdomen.
Förespråkar ökad samverkan
Policydokumentet tar upp hälsoekonomi, epidemiologi, prevention, genetik, biologi, diagnos, behandling, vård och etik. Forskarna förespråkar att statliga myndigheter samverkar med läkemedelsbolag på en multinationell nivå för att samordna resurser och dela risker.
– Min förhoppning är att policydokumentet ska stimulera ökat nationellt och internationellt samarbete och en öppenhet för samarbete med industrin. Det behövs samverkan, inte bara inom forskningen utan även inom politiken på alla nivåer, säger Bengt Winblad.
Artikeln är skriven av forskare från Sverige, Frankrike, Storbritannien, Australien, Danmark, Kanada, Schweiz, Italien, Luxemburg, USA, Tyskland och Nederländerna. Workshopen i Bryssel arrangeras av parlamentets STOA-panel (Science and Technology Options Assessment) i samband med internationella Brain Awareness Week 2016.
Publikation: “Defeating Alzheimer’s disease and other dementias: a priority for European science and society”, Bengt Winblad, Philippe Amouyel, Sandrine Andrieu et al, Lancet Neurology, 2016;15:455-532, online 14 March 2016.
Kontaktinformation: Bengt Winblad, professor i geriatrik, Centrum för Alzheimerforskning. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. E-post: bengt-winblad-swedishbrainpower@ki.se eller bengt.winblad@ki.se
