Genom att bevara gamla gårdar och hitta kreativa sätt att bygga nya hus kan vi motverka den drastiska nedgången bland jordbruksfåglar som vi sett de senaste decennierna i Europa. Forskare vid SLU har tillsammans med polska forskare jämfört artrikedomen vid äldre bebyggelse och hus som har byggts efter 1989. Och de äldre miljöerna hyste många fler fåglar – både räknat i arter och antal.
– Få miljöer uppvisar så starka positiva effekter på fågelfaunan som äldre bebyggelse i byar, säger Tomas Pärt vid institutionen för ekologi på SLU.
Ett allt intensivare jordbruk i Europa har gjort det svårare för många arter att långsiktigt överleva. Ett exempel är tofslärkan som har minskat med 95 procent i Europa mellan 1980 och 2005 (State of Europe’s Common Birds). Samtidigt har bestånden av till exempel gråsparv och stare mer än halverats i Sverige.
Därför är det viktigt att hitta de miljöer som fortfarande finns kvar i jordbrukslandskapet och där fåglarna trivs. Polen är ett idealiskt land för studier av detta. Efter Berlinmurens fall 1989 har landsbygden förändrats. Många mindre jordbruk har lagts ner på grund av dålig lönsamhet, äldre hus har rivits och nya som enbart är bostäder har byggts. Många polska byar förändras nu, från att varit dominerade av bondgårdar till att bli alltmer dominerade av modernt boende för pendlare.
12 000 individer av 135 fågelarter
Eftersom gårdsmiljöer kan vara viktiga miljöer för många fågelarter undersökte forskarlaget 78 bostäder och gårdar i 30 byar. De hittade 12 000 individer av 135 fågelarter, inklusive många av dem som är hotade i Europa i dag.
– När vi undersökte det hela på gårdsnivå fann vi flera intressanta mönster, berättar Tomas Pärt. Generellt hade äldre fastigheter tydligt fler fågelarter än hus byggda efter 1989 och de aktiva jordbruksfastigheterna var i särklass de fågelrikaste miljöerna. Men inte nog med det, när vi tittade på fågelsamhället i hela byar fann vi en dramatiskt minskad art- och individrikedom när byarna moderniserats. Om andelen nya hus i byn ökar från 10 till ca 40 procent minskar till exempel antalet arter med två tredjedelar, från nästan 30 till färre än 10 arter.
Forskarna tror att detta beror på att äldre bebyggelse och framförallt bondgårdar är mer varierade miljöer än nybyggda fastigheter.
– Äldre hus är mer komplexa med takpannor, halmtak, skorstenar och träbjälkar och i trädgårdarna finns små uthus, äldre träd, buskar, fruktträd, dammar och hagar. Alla dessa småmiljöer erbjuder en mängd arter boplatser och mat, något som var speciellt tydligt för bondgårdar med djur, gödselstackar och spillsäd. Dessa miljöer är helt enkelt ett paradis för en minskande art som gråsparv, säger Tomas Pärt.
Denna utveckling på landsbygden ska och kan inte hindras, menar forskarna. De pekar istället på att det finns goda möjligheter att utveckla nya strategier för att förvalta byarnas och jordbrukslandskapets fågelmångfald:
Bebyggelsens betydelse för odlingslandskapets mångfald bör erkännas och inkluderas i framtida miljöstöd. Även i Sverige gynnar aktiva bondgårdar, särskilt de med djurhållning, flera av de fågelarter som minskar mest.
Via information och olika typer av stöd kan samhället gynna renovering och bevarande av äldre byggnader och miljöer så att de ändå uppfyller dagens krav.
Med hjälp av enkla åtgärder kan nya byggnader och trädgårdar utformas så att de blir mer intressanta för fåglar. I stadsmiljö finns trender med gröna tak och odlingar och samma tänk kan utnyttjas för att göra landsbygdsmiljön mer vänlig för både människor och mångfalden av fåglar, fjärilar och andra djur.
Studien har letts av Zuzanna Rosin vid Adam Mickiewicz University i Poznan. Från SLU medverkade Tomas Pärt och Michal Zmihorski. Resultaten har nyligen publicerats i Journal of Applied Ecology.
Kontaktinformation: Tomas Pärt, professor, Institutionen för ekologi, SLU, tomas.part@slu.se
Den vetenskapliga artikeln: Rosin, Z. M., Skórka, P., Pärt, T., Żmihorski, M., Ekner-Grzyb, A., Kwieciński, Z. & Tryjanowski, P. (2016), Villages and their old farmsteads are hot spots of bird diversity in agricultural landscapes. J Appl Ecol. doi:10.1111/1365-2664.12715
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1365-2664.12715/full
