Det är till största delen ärftliga faktorer som ligger bakom att vuxna med ADHD oftare utvecklar alkoholberoende och hetsätningsbeteende. Därför är det viktigt att ADHD behandlas tidigt och att insatser sätts in för att förebygga att individen utvecklar dessa tillstånd senare i livet.
I en avhandling från Lunds universitet visas att funktionsnedsättningen ADHD (eng. attention deficit hyperactivity disorder) är mest uppmärksammad hos barn, men även 2,5 – 5 procent av den vuxna befolkningen i världen har ADHD. Andrea Johansson Capusan, överläkare i psykiatri, har i sin avhandling inom medicinsk vetenskap fokuserat på hetsätning och alkoholberoende hos vuxna med ADHD-symtom. Båda tillstånden är vanligare hos vuxna med ADHD jämfört med befolkningen i stort. Andrea Johansson Capusan har särskilt undersökt i vilken grad sambandet mellan de olika tillstånden kan förklaras av ärftliga faktorer respektive miljöfaktorer.
Tack vare det svenska Tvillingregistret har hon kunnat jämföra enäggstvillingar, som ju har samma genetiska uppsättning, med tvåäggstvillingar, som genetiskt sett inte är mer lika varandra än andra syskon. Tvillingpar har delat uppväxtmiljö, men har samtidigt påverkats av individuella miljöfaktorer, som till exempel sjukdomar och umgängeskretsar. I tvillingstudier tittar forskarna på om sambanden är starkare hos enäggstvillingar jämfört med tvåäggstvillingar. På så sätt får de en uppfattning om huruvida samband mellan olika tillstånd bäst kan förklaras av en genetisk bakgrund som ger ökad känslighet, eller om miljöfaktorer väger tungt. I de fyra studierna som ingår i avhandlingsarbetet har mer än 18 000 tvillingar i åldrarna 20–46 år besvarat enkätfrågor om upplevda ADHD-symtom, bruk av alkohol och andra substanser och hetsätningsbeteende.
Behandla problemen parallellt
– Vi har för första gången visat att sambandet mellan ADHD-symtom och hetsätning hos kvinnor till största delen beror på en gemensam ärftlighet för de båda tillstånden. Även en stor del av kopplingen mellan alkoholberoende och ADHD kan förklaras av genetiska faktorer. Resten av sambandet förklaras av individernas egna miljöfaktorer, vilket är intressant. Den gemensamma uppväxtmiljön verkar inte ha någon betydelse, säger Andrea Johansson Capusan.
Eftersom hennes forskning pekar på att en del individer ärver en benägenhet för både ADHD-symtom och beroende eller hetsätning, menar Andrea Johansson Capusan att problemen måste behandlas parallellt inom vården.
– När man behandlar vuxna som söker för beroende- och missbruksproblematik måste man ha i åtanke att ADHD är mycket vanligt i den gruppen. Omvänt är det också viktigt att tidigt behandla ADHD för att förebygga uppkomst av alkoholberoende respektive hetsätning senare i livet, säger Andrea Johansson Capusan.
Avhandling:
”Environmental and Genetic Influences in Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and its Comorbidities”, Andrea Johansson Capusan, Linköping University Medical Dissertation No. 1522.
Kontakt:
Andrea Johansson Capusan, överläkare, specialist i psykiatri
andrea.johansson.capusan@liu.se
