Familjer i Europa blir allt mer varierade och komplexa, samtidigt som en ökande andel av befolkningen är äldre. Varje individ måste få möjlighet att försörja sig själv och sina barn för att få ekonomin och befolkningsstrukturen i balans, menar Livia Oláh som gjort ett storskaligt EU-projekt om framtidens familj och samhälle.
– Vi ser en tendens med ökade skilsmässor och separationer, och ökad risk för fattigdom för kvinnor och barn, speciellt ensamstående mödrar och äldre kvinnor. Därför är det väldigt viktigt att man satsar på att varje individ oavsett kön ska kunna försörja sig själv och sina barn. Det är en nyckelfråga, säger Livia Oláh, docent vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.
Skandinavien skulle kunna ses som ett föredöme för många EU-länder, menar Livia Oláh. I exempelvis södra Europa (Grekland, Cypern, Italien, Portugal och Spanien) finns idag begränsade möjligheter till föräldraledighet, samtidigt som de traditionella könsrollerna i familjen och samhället är fortsatt starka. Där är barnafödandet så lågt att det betraktas ligga på en kritisk nivå, i och med att det accelererar åldrandet.
– Det är viktigt med en balanserad åldersstruktur, inte minst ur ekonomisk synpunkt. Alltför lågt barnafödande accelererar åldrandeprocessen i samhället, det vill säga andelen äldre i befolkningen ökar alltför snabbt och samhällsekonomin kan inte bistå med de snabbt ökande utgifterna för pensioner samt hälsovård och äldrevård, speciellt när arbetskraften krymper, och därmed skatteunderlaget, säger Livia Oláh.
– I Sverige verkar vi ha ett vinnande koncept: vi har en balanserad åldersstruktur, både kvinnor och män förvärvsarbetar, det föds tillräckligt många barn och dessutom är det ett av de länder med den lägsta andel som lever i fattigdom, säger Livia Oláh.
Ökat jämställdhetsarbete behövs inom EU
I EU i stort behövs ett långsiktigt arbete med jämställdhet, som innefattar både beteende- och attitydförändringar och en politik som gör det möjligt att kombinera förvärvsarbete och barn. Särskilt viktigt är att stärka pappornas roll i familjen. Regler om pappaledighet på EU-nivå skulle ge tydligt stöd till detta. På många håll i EU finns det idag begränsad tillgång till barnomsorg för barn upp till tre år, och även där behövs stora satsningar.
– Offentlig barnomsorg som förskola är viktig även för att minska skillnaderna i barns och unga människors livschanser oavsett familjebakgrund. Möjligheter till ledighet från arbetet bör också utökas så att den även gäller vård av anhöriga som är äldre eller har en funktionsnedsättning, säger Livia Oláh.
Familjebegreppet behöver vidgas
Livia Oláh betonar att politiska beslutsfattare och arbetsgivare behöver ha en dynamisk syn på vad en familj är, för att möta behoven från framtidens familjer. Det går inte att utgå ifrån att alla familjer består av en mamma och en pappa som är gifta med varandra och har två barn. Familjebegreppet behöver inkludera särbos, barnlösa, bonusföräldrar, samkönade par, ensamstående föräldrar, mor- och farföräldrar och andra konstellationer, menar hon.
– Politiker behöver ha ett öppet och inkluderande perspektiv, eftersom vi inte vet vilka nya familjeformer som uppstår i framtiden. När vi dessutom har en större andel äldre, och en utveckling där vi lever allt längre, behöver vi förstärka och utvidga kontakten över generationsgränserna för att öka välbefinnandet såväl för familjer och enskilda i samhället, säger Livia Oláh.
Fotnot: Projektet FamiliesAndSocieties har sin slutkonferens i Bryssel den 18 oktober 2016.
För mer information:
Livia Oláh, docent i demografi vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 28 76, mobil 072-147 37 96, e-post livia.olah@sociology.su.se
Leila Zoubir, kommunikatör på Sociologiska institutionen, tfn: 08-16 29 85, mobil 072-148 95 36, e-post: leila.zoubir@sociology.su.se
