Ett samarbete mellan fågelskådare och lantbrukare gav lantbrukarna en mer positiv inställning till naturvårdsåtgärder och stärkte deras självbild som naturvårdare. Dessutom kände lantbrukarna att de hade större kontroll över de åtgärder som genomfördes på gården för att gynna jordbruksfåglar, visar en studie från SLU som nyligen publicerades i vetenskapliga tidskriften Journal of Environmental Management.
Miljöersättningar inom EU:s jordbrukspolitik har kritiserats för att inte ge tillräckliga effekter i miljön, men också på grund av att de inte sporrar lantbrukarnas egen vilja att göra insatser. Som en reaktion på dessa brister har intresset för miljöarbete där lantbrukare deltar mer aktivt ökat. Det finns en förhoppning om att denna typ av projekt ska råda bot på bristerna inom miljöersättningssystemet, men hittills har relativt få projekt utvärderats.
Förståelse för lantbrukarnas situation
Nu har forskare på SLU utvärderat ett svenskt exempel: ”Fågelskådare och lantbrukare i samarbete”, som leddes av BirdLife Sverige och Hushållningssällskapet. Mellan 2006 och 2013 var runt 300 lantbrukare engagerade i projektet, som gick ut på att gynna jordbruksfåglar. Fågelskådare inventerade fåglar på de gårdar som var med, sedan fick lantbrukarna anpassad handledning om naturvård från Hushållningssällskapets rådgivare. Slutligen följdes inventeringarna upp för att se vilken effekt åtgärderna haft på fågellivet.
– Rådgivarnas tidigare kontakter med lantbrukare, till exempel genom rådgivning inriktad mot produktion och lönsamhet, gör att de har en förståelse för lantbrukens situation som miljövårdare ofta saknar. Troligtvis har detta bidragit mycket till lantbrukarnas positiva inställning till naturvårdsåtgärder, säger Jonas Josefsson som är en av författarna bakom studien.
Stärkte självbilden som naturvårdare
Studien visar också att lantbrukare som aktivt sökt sig till projektet i högre utsträckning vägde in närstående personers åsikter i sina naturvårdsbeslut. Någon sådan koppling mellan viljan att utföra åtgärder och sociala normer observerades varken hos de lantbrukare som rekryterades av projektledningen eller hos en slumpmässigt vald grupp av lantbrukare utanför projektet.
Slutligen såg forskarna att den viktigaste faktorn i beslutsprocessen var lantbrukarnas självupplevda förmåga att kunna utföra naturvårdsåtgärder – en självuppfattning som projektet alltså stärkte.
– Det är ett positivt resultat, men det finns en risk att projektets vinster försvinner när samarbetet avslutas – till exempel den tillit, de kollektiva kunskaper och det sociala kapital som har byggts upp under projektet. Därför är det viktigt att etablera ett långsiktigt miljöarbete som bygger på samverkan, säger Jonas Josefsson.
Kontakt:
Jonas Josefsson, forskare, Institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet 018-67 24 20, 070-375 23 66, jonas.josefsson@slu.se“>jonas.josefsson@slu.se
Lokal kontakt med lantbrukare, fågelskådare och rådgivare inom ramarna för projektet ”Fågelskådare och lantbrukare i samarbete”: Sönke Eggers, forskare, Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet 018-67 26 30, 076-828 38 48, sonke.eggers@slu.se
Artikeln: J. Josefsson, A. M. Lokhorst, T. Pärt, Å. Berg, & S. Eggers. 2017. Effects of a coordinated farmland bird conservation project on farmers’ intentions to implement nature conservation practices – Evidence from the Swedish Volunteer & Farmer Alliance. Journal of Environmental Management 187:8–15. doi: 10.1016/j.jenvman.2016.11.026
