Det är bra att systematisera informationsutbytet mellan föräldrar, förskola och barnavårdscentral om man vill öka fokus på små barn med psykisk ohälsa. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften PLOS One.
– Alla tre grupper i vår studie – sjuksköterskor, förskollärare och föräldrar – har tyckt att vårt systematiserade arbetssätt fungerar bra och att rutinen med formulär ger mer kunskap om barnen hos både förskolan och barnhälsovården. Men det har också framkommit att strukturerade formulär är en kontroversiell fråga bland förskolepersonal, säger Elisabet Fält, doktorand och distriktssköterska, som har gjort studien.
Barnhälsovården ska bedöma barns hälsa och utveckling och har i uppdrag att upptäcka psykisk ohälsa hos barn. Men förskolepersonalen har mycket av den viktiga information som behövs för att kunna göra en heltäckande bedömning av barnet. Deras kunskaper tas inte systematiskt tillvara inom barnhälsovården eftersom det inte alltid finns bra rutiner för att dela information dem emellan.
Tydligare informationsutbyte
Sedan 2013 pågår studien ”Fokus barn och föräldrar” i Uppsala, ett försök att göra informationsutbytet mellan föräldrar, förskola och barnhälsovård tydligare när det gäller barns psykiska hälsa.
När föräldrarna till alla 3-, 4-, och 5-åringar i Uppsala får kallelsen till barnens årliga besök på BVC, får de också ett extra formulär med 25 frågor. Frågorna handlar om barnets beteende, sociala relationer och psykiska hälsa och formuläret heter SDQ, Strengths and Difficulties Questionnaire.
Formuläret kommer i tre exemplar. Om familjen väljer att delta i studien fyller barnets vårdnadshavare i varsitt formulär och förskollärare fyller i det tredje. De besvarade formulären överlämnas till BVC-sjuksköterskan och gås igenom vid barnets ordinarie besök på BVC.
Alla grupper i studien har varit nöjda, men också uppmärksammat vissa problem.
Ger mer komplett bedömning
BVC-sjuksköterskorna tycker att formulären är viktiga för deras bedömning och att de utgör en bra grund för en mer komplett bedömning av barnet. BVC-sjuksköterskorna upplever att de får kunskaper om barnet som troligtvis inte framkommit utan formuläret och att det är värdefullt att få information från både föräldrar och förskolan, som ser olika sidor hos barnet i och med att olika miljöer ställer olika krav.
Dessvärre upplever BVC-sjuksköterskorna att socialt utsatta familjer, och familjer där barnet misstänks ha problem, avstår från formulären oftare än andra familjer.
Förskollärarna vill hitta och hjälpa barn med svårigheter och de flesta förskollärarna tycker att informationsöverföringen med SDQ kan vara ett bra verktyg för det. Men intervjuerna visade också att det är en kontroversiell fråga bland förskollärare att bedöma barns sociala och känslomässiga utveckling med hjälp av standardiserade formulär.
Oro för att stämpla barnen för framtiden
– De menar att strukturerade formulär ses som förlegat inom förskolan och att de strider mot förskolans styrdokument. De är rädda för att de genom att besvara formuläret kan stämpla barn på felaktiga grunder och att det sen ska påverka barnen negativt i framtiden. Samtidigt ska förskolan erbjuda alla barn rätt stöd i sin utveckling och samverka med föräldrar, så det finns en konflikt där, säger Elisabet Fält.
Förskollärarna känner också en oro inför att möta föräldrars reaktioner på hur förskolan har bedömt deras barn. Samtidigt tycker de att informationsöverföringen är bra även för förskolorna, eftersom den nya rutinen kan resultera i att förskollärarna får en tydligare bild av varje barn och att det kan ge bra diskussioner kollegor emellan.
Föräldrar ser fram emot att ta del av förskolans svar vid besöket på barnavårdscentralen. De tycker att formulären får dem att reflektera över sina barns situation och beteende, vilket de upplever som positivt. De tycker också att frågorna i formuläret kan leda till värdefulla diskussioner med den andra föräldern, eftersom frågorna får dem att prata om saker de inte brukar prata om. Samtidigt har föräldrar en del betänkligheter kring hur personlig information hanteras och används. Föräldrarna är, precis som förskollärarna, rädda för att den information som de ger genom formuläret ska ge negativa konsekvenser för barnet på sikt.
Publikationen:
Elisabet Fält et al., Exploring Nurses’, Preschool Teachers’ and Parents’ Perspectives on Information Sharing Using SDQ in a Swedish Setting – A Qualitative Study Using Grounded Theory, PLOS ONE, 11 januari 2016
För mer information:
Elisabet Fält, doktorand och distriktssköterska vid institutionen för kvinnor och barns hälsa, Uppsala Universitet, elisabet.falt@kbh.uu.se, 0706-10 66 14, 018-611 59 63
