Varför tillbringar laxfiskar så lång tid i farliga vatten på resan till havet? Forskning vid Göteborgs universitet visar att svaret kan finnas i fiskens mage.
Efter att ha fötts i sötvatten flyttar många laxfiskar till havet för att kunna växa så mycket som möjligt innan det är dags för att leka och återvända till den å där de en gång fötts.
Men för att kunna överleva i det salta havsvattnet måste de, under resan från det söta hemmavattnet till havet, genomgå en mängd förändringar.
Vara redo eller dö
En särskilt riskabel del av laxfiskens resa är själva åmynningen där sötvatten möter saltvatten. Här utsätts fisken ofta för attacker från olika rovfåglar och upp till 90 procent av fiskarna dör i bräckvattnet. Men trots farorna tillbringar fiskarna ofta flera dagar i dessa områden.
Så varför gör fisken så? Letar de efter mat eller lär de sig att känna igen lukter och andra signaler så att de senare ska kunna hitta tillbaka? Eller kanske stannar de i dessa områden för att förbereda kroppen för att sedan klara av den höga salthalten?
− Även om alla dessa möjligheter kan stämma, är det ett faktum att ingen sötvattensfisk kan överleva i havet om den inte är fysiologiskt förberedd, säger Jeroen Brijs.
Nödvändigt få rätt magkänsla innan resan
Under de senaste fem åren har Jeroen Brijs och hans kollegor undersökt de fysiologiska förändringarna i laxfiskar när de flyttar från sött till salt vatten. Resultaten visar att magtarmkanalen spelar en viktig roll för att upprätthålla salt- och vattenbalansen, bland annat genom att blodflödet till magtarmkanalen ökar samtidigt som vissa typer av tarmrörelser också ökar.
− De förändringarna som sker i magtarmkanalen är helt nödvändiga för att fiskarna ska överleva vandringen. Misslyckas de att kompensera för det salta havsvattnet kommer fiskarna snart att dö av uttorkning, säger Jeroen Brijs.
I sin avhandling visar han även att tiden det tar för dessa fysiologiska förändringar stämmer väl överens med den tid som vissa laxfiskar normalt tillbringar i åmynningens bräckvatten innan de ger sig ut i havet.
− Resultaten visar att även om fiskarna riskerar att bli tagna av rovfåglar så är de tvingade att stanna i åmynningen så länge att deras magtarmkanal har nog med tid för att kalibrera sig så att den är redo att hantera havsvatten, säger Jeroen Brijs.
Kan få det svårt när klimatet blir varmare
Genom att undersöka normala fysiologiska förändringar hos vandrande fiskar kan forskarna också bättre förstå hur dessa kan komma att påverkas när klimatet förändras.
− Resultaten visar att vandrande fiskar kommer få svårt att klara sig om temperaturen fortsätter att öka eftersom högre temperatur ytterligare begränsar deras förmåga att motverka uttorkning, säger Jeroen Brijs.
Avhandlingen: Gastrointestinal motility and blood flow in teleosts during digestion and osmoregulation
Kontakt: Jeroen Brijs, mobil 072-3075612, jeroen.brijs@bioenv.gu.se och Catharina Olsson, telefon: 031-7863677
