Att antalet grågäss ökat markant konstaterar såväl fågelräknare som lantbrukare. Men hur ser gässens rörelsemönster ut? Varför väljer de att landa på vissa fält och inte andra? Nu finansierar Naturvårdsverket ett projekt, lett av forskare vid Högskolan Kristianstad, för att få svar på frågorna.
Grågåsen, som förr gav sig av mot Sydeuropa när hösten kom, har under de senaste decennierna valt att stanna i Sverige under vintern. I dag kan gässen enkelt hitta föda på de vintergröna och näringsrika fälten. Samtidigt har jakten stramats åt, vilket gett utökat skydd åt gässen. Alla uppskattar inte grågässens framfart på åkrarna. Många lantbrukare försöker med olika metoder, skrämma bort inkräktarna.
I veckan beviljade Naturvårdsverket medel ur Viltvårdsfonden för att finansiera två parallella forskningsprojekt om gässen. Under de kommande sex åren ska bland annat gässens rörelsemönster kartläggas.
Vill förstå hur gässen tänker
– Hittills har forskningen varit väldigt knapphändig. Man har räknat gäss och kunnat konstatera att de ökat. Men nu vill vi förstå hur gässen tänker när de väljer att slå sig ner på ett specifikt fält. I en del av projektet vill vi också utvärdera de olika skrämselmetoderna och hur kostnadseffektiva de egentligen är, säger Johan Elmberg, projektledare och professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad.
Drygt 10 miljoner kronor avsätts för ändamålet, och 2019 kan projektet få ytterligare 6 miljoner kronor. Johan Elmberg är inte oväntat nöjd med utdelningen från Naturvårdsverket.
– Konkurrensen om forskningsanslag är så mördande hård att man aldrig kan räkna med något. Samtidigt vet vi att det efterfrågats mer kunskap kring detta område. Tiden var mogen att styra bort en del av de anslag som går till forskning om älgar och vargar.
Kontakt: Johan Elmberg, professor i zooekologi vid Avdelningen för naturvetenskap, Högskolan Kristianstad, 044-750 34 53, 070-266 64 50, johan.elmberg@hkr.se
Genom Viltvårdsfonden finansierar Naturvårdsverket forskning som stödjer en hållbar förvaltning av vilt. Fondens medel bygger på den viltvårdsavgift som alla jägare i Sverige betalar. Detta år inkom sammanlagt 20 ansökningar om forskningsmedel från universitet och högskolor, varav fem beviljades anslag.
Kontakt: Anders Lundvall, forskningssekreterare, 010-698 12 27, anders.lundvall@naturvardsverket.se
