Mindre militarism och mer dialog på ridskolorna
Ridlärarna har på dryga 50 år gått från att med hjälp av militära normer förmedla noggrannhet och ansvarstagande till att nu göra det med fokus på dialog och lösning. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Ridsporten är och har varit en av de mest populära barn- och ungdomsidrotterna i Sverige och en majoritet av de som rider är flickor och kvinnor. Sedan 1950-talet har ridsporten övergått från att vara en del av den militära verksamheten till att bli en del av idrottsrörelsen.
Gabriella Thorell har undersökt hur ridlärarrollen förändrats de senaste 50 åren genom att bland annat djupintervjua såväl ridlärare utbildade på 1960-, 70- och 80-talet, som ridlärare verksamma idag. En av hennes slutsatser är att militära normer och traditioner från 60-talet och några decennier framåt fortsatte att forma ridinstruktörskurserna. Även efter det att kurserna hade övergått till att bli civila.
Mer service- och lösningsinriktade
– Detta trots att det främst var kvinnor som kom att utbilda sig till ridinstruktörer. Ledarskapet var auktoritärt och relationen till eleverna karaktäriserades av respekt, fostran och disciplin, säger Gabriella Thorell.
Även dagens cirka 450 ridskolor och den så kallade stallbackskulturen präglas till stor del av militära normer. Men en stor del av ungdomarnas lärande grundas också på det sociala samspelet mellan ridlärare och elever i ridskolorna.
Dagens ridlärare vittnar om hur de över tid har blivit mer service- och lösningsinriktade för att anpassa sig efter elevernas önskemål. Ridningens grundutbildning och säkerhetsaspekter är dock något som inte är förhandlingsbart.
Ridskolans inriktning mot barn- och ungdomsverksamhet kom igång på allvar under 1980-talet. Gabriella Thorell har genomfört gruppintervjuer med ungdomar som idag rider för att ta reda på deras åsikter om ridskolans och ridlärarnas roll.
Stallbackskultur ger sociala färdigheter
– Den sociala miljön framhålls som en särskild viktig anledning till att de tillbringar sin tid på ridskolan. I ungdomarnas berättelser framträder tydliga tecken på stallbackskultur i form av normer som ansvarstagande och noggrannhet.
I sin avhandling pekar Gabriella Thorell på att det har skett en förändring av stallbackskulturen, där nu dialog utgör en viktig del för lärande och utveckling. Ridlärarna upplevs vara förebilder. Ridskolan beskrivs som en plats där unga tillsammans tränas i olika sociala färdigheter.
− Genom att delta i gemenskapen på ridskolor får unga ryttare inte bara lära sig om ridning och hästhantering utan även utveckla sociala färdigheter som ledarskap och kommunikation, säger hon.
Kontakt: Gabriella Thorell, telefon: 0704–885723, e-post: gabriella.thorell@stromsholm.se
Gabriella Thorell lägger fram sin avhandling Framåt Marsch! Ridlärarrollen från dåtid till samtid med perspektiv på framtid vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap fredagen den 17 mars kl. 13.15. Plats: Rikssalen, Strömsholms slott, Strömsholm.
