Morden på journalister ökar – få fälls för dåden
Närmare 850 journalister, mediearbetare och sociala medieproducenter har dödats de senaste tio åren. Kurvan är stigande och många mord sker i länder med väpnade konflikter.
– Men även här hemma tystas röster genom att hat, trakasserier och hot riktas mot journalister och andra mediearbetare via sociala medier, säger medieprofessor Ulla Carlsson vid Göteborgs universitet.
– 95 procent av de dödade journalisterna var lokala. Detsamma gäller för icke-dödliga attacker, som sträcker sig från hot, trakasserier och godtyckliga frihetsberövanden till sexuella övergrepp mot kvinnliga journalister, säger Ulla Carlsson.
Runt om i världen hotas och dödas journalister som utövar sin rätt till yttrandefrihet. På den internationella pressfrihetsdagen, 3 maj, lanseras den första internationella forskningsöversikten om journalisters säkerhet, boken The Assault on Journalism. Building knowledge to protect freedom of expression.
– Människor som utövar sin rätt till yttrandefrihet genom journalistik måste få bedriva sitt arbete utan restriktioner. Men hindren är många. Varje dag ser vi nya former av politisk censur, självcensur, övervakning och kontroll, propaganda-desinformation, terrorism, antiterrorlagar och direkta hot mot journalister – även mord på journalister, säger Ulla Carlsson, huvudredaktör för boken.
Olösta mord på journalister
Att tysta aktörer genom våld och hot är ett allvarligt hot mot yttrandefriheten. Mycket oroande är att i mer än nio fall av tio förblir mord på journalister olösta. Resultatet blir ett klimat av rädsla och självcensur.
– Även här hemma tystas röster genom att hat, trakasserier och hot riktas mot journalister och andra mediearbetare via sociala medier. Det handlar om att skapa rädsla, säger Ulla Carlsson.
I arbetet för att skydda och främja yttrandefrihet och pressfrihet i den digitala eran krävs ny kunskap som är baserad på oberoende forskning och jämförande studier.
– Om vi ska arbeta med den svårfångade relationen mellan medier, angrepp på journalistik och yttrandefrihet måste vi föra samman forskare från olika delar av världen, säger Ulla Carlsson.
Det är mot den bakgrunden boken The Assault on Journalism ska ses, menar hon. Boken innehåller bidrag som har involverat närmare 50 forskare. Merparten kommer från södra halvklotet, till exempel från Mexiko, Nigeria, Pakistan och Turkiet, länder där journalister är utsatta för ständiga hot och även mord.
– Forskare från dessa länder visar stort mod genom att medverka i boken, säger Ulla Carlsson.
Internationella pressfrihetsdagen den 3 maj är årsdag för Windhoekdeklarationen där vikten av mediernas oberoende och mångfald betonas. Dagen ska påminna regeringar om deras skyldighet att upprätthålla yttrandefriheten i enlighet med artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Internationella pressfrihetsdagen utropades av FN:s generalförsamling 1993
Boken är resultatet av ett samarbete mellan Göteborgs universitet, UNESCO och International Association for Media and Communication Research (IAMCR).
Kontakt: Professor Ulla Carlsson, telefon: +46 786 80 88 74, e-post: ulla.carlsson@gu.se
Ulla Carlsson, professor och UNESCO Chair on Freedom of Expression, Media Development and Global Policy, är verksam vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Hon är tidigare direktör för Nordicom. Medredaktör till boken är Reeta Pöyhtäri, Tammerfors universitet. Hon är tidigare expert vid Division for freedom of expression and media development, UNESCO i Paris.
