Korpar kan fatta beslut för olika framtida situationer. De har minst lika bra självkontroll som människoapor har en uppfattning om olika avstånd i tid. Det visar forskning från Lunds universitet i en ny studie.
Sådana förmågor är väsentliga för människan, och tidigare forskning har pekat på att de endast återfinns hos oss och våra närmaste släktingar, människoaporna. De nya fynden visar att komplext uppbyggd kognition kan uppstå flera gånger i naturen oberoende av evolutionärt ursprung, vilket har betydelse för kartläggningen av tänkandets underliggande principer.
Den som vistats en tid i London ser nyttan i att bära med paraply, även om det är otympligt och trots att himlen för tillfället är blå. Att kunna planera utifrån förväntningar, och i processen försaka omedelbar belöning eller bekvämlighet, har betraktats som unikt för oss och människoaporna. Tidigare forskning har visserligen visat att kråkfåglar bland annat planerar för nästföljande dags frukost, men förmågorna har inte ansetts likvärdiga människoapornas.
De flesta kråkfåglar är nämligen av naturen mathamstrare, och deras – förvisso imponerande – planeringsförmågor kan vara specifika anpassningar till just matsamlardomänen. Den nya studien, som publicerats i tidskriften Science, visar däremot att korpar klarar generella planeringsuppgifter minst lika bra som människoapor.
Byteshandel med människor
Författarna till studien, Can Kabadayi och Mathias Osvath, valde att låta korparna lösa uppgifter som de inte ägnar sig åt i det vilda och således saknar anpassningar för: verktygsanvändning och byteshandel med människor. Ytterligare en styrka är att dessa uppgifter använts i studier på människoapor, vilket skapar goda förutsättningar för jämförelser, påpekar doktoranden Can Kabadayi.
Studien omfattade en serie experiment där korparna, bland en samling föremål, kunde välja antingen ett verktyg eller en pollett. Verktyget öppnade en apparat med belöning som dök upp först senare och vid en annan plats. Polletten kunde bytas mot en belöning från en människa som även den uppenbarade sig på annan plats vid ett framtida tillfälle. Tiden från valet av de användbara föremålen tills att belöningen kunde inkasseras varierade mellan 15 minuter och 17 timmar, beroende på experiment. Korparna var påtagligt bättre än människoapor i bytesuppgifterna och löste verktygsuppgifterna lika bra som människoapor, trots att de senare är verktygsanvändare.
Planerar för framtiden
I studien testade man också korparnas självkontroll, alltså i vilken utsträckning korparna nekade en omedelbar belöning till förmån för verktyg eller pollett som ledde till större belöningar i framtiden. För att kontrollera att djuren förstod att de fattade beslut inför framtiden, och inte bara valde föremålen för att de associerats med belöning, varierades tiden fram till apparaten eller bytespartnern samtidigt som korparna erbjöds en mindre omedelbar belöning i varje val.
En känd psykologisk mekanism hos oss människor är att framtiden har egenheten att devalvera belöningars värde, och ju längre fram i tiden de ligger desto mer värde förlorar de, berättar Mathias Osvath, docent i kognitiv zoologi. Alltså, vi är bättre på självkontroll när vi vet att den framtida belöningen är närmare. Korparna betedde sig precis på detta vis och resultaten visade också i övrigt att korpar har minst lika bra självkontroll som våra närmaste släktingar.
– För att kunna lösa uppgifter som dessa, krävs en samling olika förmågor som samordnas, till exempel självkontroll och minnesmekanismer av olika slag. Att korpar har liknande funktioner och kombinerar dem på snarlika vis som människoapor, trots att den gemensamma släktingen är så avlägsen som 320 miljoner år, skvallrar om att evolutionen gärna repriserar bra produktioner, säger Mathias Osvath.
Studie:
”Ravens parallel great apes in flexible planning for tool-use and bartering”, Can Kabadayi, Mathias Osvath, Lunds universitet
