Proinflammatoriska cytokiner kan indirekt påverka produktionen av dopamin – ämnet som reglerar hur vi mår psykiskt.
– Psykiatrin kan ha stor användning av det här forskningsresultatet, säger Nikolaos Venizelos vid Örebro universitet.
Nikolaos Venizelos forskar om mekanismerna bakom neuropsykiatriska sjukdomar och syndrom som ADHD, autism, schizofreni och bipolära sjukdomar, vid Örebro universitet. Tillsammans med kollegorna Jessica Johansson och Ravi Vumma kan han nu visa att en grupp ämnen som kallas proinflammatoriska cytokiner indirekt kan minska produktionen av dopamin.
Dopamin är nödvändigt för att hjärnan ska fungera och reglerar sådant som motivation, koordination, minnet och om vi känner oss glada eller ledsna.
– Studien kan ha betydelse vid behandling av människor med psykiska sjukdomar. Exempelvis, en läkare som behandlar en patient med schizofreni skulle kunna mäta halterna av proinflammatoriska cytokiner i blodet. Är cytokinhalterna förhöjda skulle man kunna sätta in rätt inflammationsdämpande medicin och – i kombination med traditionell farmakologisk behandling – på det sättet få patienten att må bättre, säger Nikolaos Venizelos, professor emeritus och docent i biomedicin vid Örebro universitet.
Som en förkylning
Proinflammatoriska cytokiner produceras av immunförsvaret och utsöndras vid bland annat skada, stress eller inflammation. Delar av immunsystemet aktiveras samtidigt som cytokinerna skickar signaler till hjärnan. När den här processen drar igång kan man känna sig trött, hängig och febrig – ungefär som vid en långvarig förkylning.
Det är sedan tidigare känt att proinflammatoriska cytokiner också finns i ökad mängd hos människor med psykiska sjukdomar, exempelvis bipolär sjukdom och schizofreni. Halterna av proinflammatoriska cytokiner är även förhöjda hos personer som är deprimerade.
– Det handlar om en mild men kronisk inflammation som kan orsakas av upprepad eller långvarig psykisk och social stress, men även av olämpliga kostvanor, säger Nikolaos Venizelos.
Det han och forskarlaget nu kan visa är att fyra särskilda sorters proinflammatoriska cytokiner minskade upptaget av tyrosin. Det är ämnet som bygger upp dopaminet. Genom experiment på odlade hudceller – fibroblaster – kunde Nikolaos Venizelos konstatera att upptaget av tyrosin nästan halverades när proinflammatoriska cytokiner tillfördes.
Så för att sammanfatta kedjan: Höga halter av proinflammatoriska cytokiner ger ett minskat upptag av tyrosin. Det kan i sin tur ge lägre halter av dopamin, vilket kan leda till att vi mår sämre.
Leder studie om grekisk ö
Nikolaos Venizelos har nu publicerat sina rön i den vetenskapliga tidskriften Neuropsychobiology. Han har även forskat om olika cytokiners påverkan på upptaget av tryptofan – ett ämne som bildar serotonin. I likhet med dopamin är även serotonin ett välbefinnandehormon. Resultatet blev liknande – de proinflammatoriska cytokinerna minskade upptaget av tryptofan. Den här studien är dock inte publicerad än.
Nikolaos Venizelos leder Örebro universitets uppmärksammade projekt där invånarna på den grekiska ön Ikaria ska studeras. Forskarnas intresse beror på att öborna blir väldigt gamla samtidigt som de är friska även i hög ålder.
– Generellt bär många äldre ofta på lindriga kroniska inflammationer. De behöver inte vara sjuka, men det innebär en ökad risk för att drabbas av sjukdomar som exempelvis diabetes och senil demens. Det är en av sakerna jag vill göra på Ikaria – mäta olika cytokiner i blodet på öborna. Låga cytokinhalter kan tala för att befolkningen är befriad från kroniska inflammationer. Det kan i så fall vara en av förklaringarna till att de når så hög ålder och ändå är välmående.
