En analysmetod från humanmedicinen har använts för att identifiera sjukdomsmarkörer i blod hos hundar med den SLE-liknande sjukdomen reumatisk ledvärk. Förhoppningsvis ska markörerna kunna användas för diagnos av SLE-liknande autoimmuna sjukdomar hos hund, och möjligen även hos människa.
Hunden och människan har många gemensamma ärftliga sjukdomar och detta utnyttjas allt mer i forskningen. Liksom människor kan hundar av olika raser drabbas av autoimmuna sjukdomar, vilket innebär att kroppens immunförsvar felaktigt angriper egna vävnader. Vid dessa sjukdomar förekommer ofta så kallade autoantikroppar – antikroppar som riktas mot kroppen egna proteiner.
Dessa autoantikroppar kan användas som markörer för autoimmun sjukdom och därmed som hjälpmedel vid diagnos.
Stel efter vila
Hanna Bremer från SLU arbetar med en typ av reumatiska autoimmuna sjukdomar hos hund som har likheter med SLE (systemisk lupus erythematosus) hos människa. Hon arbetar framför allt med hundar av rasen Nova Scotia duck tolling retriever (tollare), eftersom denna ras verkar vara särskilt drabbad av den variant av SLE som kallas reumatisk ledvärk.
– Det vanligaste symtomet vid reumatisk ledvärk är stelhet efter vila, säger Hanna Bremer. Andra typiska symtom är hälta från olika ben, svårighet att resa sig, gå i trappor och hoppa in i och ut ur bilen.
Vid SLE eller SLE-liknande sjukdomar förekommer autoantikroppar riktade mot olika strukturer i cellkärnan. Hos människan vet vi ganska väl vilka dessa målstrukturer är, men när det gäller hundar har kunskapsläget varit betydligt sämre. Det test som finns idag för att ställa diagnos, ANA-testet, är relativt ospecifikt och det finns ett behov av mer specifika tester.
Humanmedicinskt test på hundar
Vad Hanna Bremer och hennes kollegor nu har visat är att hundar med SLE-liknande sjukdomar ofta har autoantikroppar mot två specifika proteiner (ILF2 och ILF3) som har kopplingar till kroppens immunförsvar. Dessa specifika autoantikroppar påvisades via blodprov hos tollare med hjälp av en analysmetod som har utvecklats inom humanmedicinen, men som nu för första gången har testats på hundar. Med denna metod går det att undersöka tusentals olika autoantikroppar samtidigt.
För att bekräfta resultaten gjordes därefter tester med andra laboratorietekniker, och då visade det sig att dessa autoantikroppar även förekom hos hundar av flera andra raser. Intressant nog så har dessa autoantikroppar tidigare hittats hos laboratoriemöss med SLE-liknande sjukdom och även hos enstaka människor med vissa autoimmuna sjukdomar.
– Hur dessa autoantikroppar kan komma att användas rent praktiskt behöver studeras ytterligare, men de har potential att användas för diagnos av SLE-liknande sjukdomar hos hund, och kanske även hos människor, säger Hanna Bremer.
Studien är ett av många exempel på det fruktbara samarbetet mellan veterinär- och humanmedicinsk forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet, och ofta även ytterligare parter.
Kontakt:
Hanna Bremer, doktorand, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet. hanna.bremer@slu.se
Studien, som nyligen publicerades i tidskriften Scientific Reports, var ett samarbete mellan forskare från SLU, Uppsala universitet, Karolinska Institutet, SciLifeLab, KTH, Broad Institute i USA och Euroimmun i Tyskland.
Artikeln:
Bremer, H.D., Landegren, N., Sjöberg, R., Hallgren, Å., Renneker, S., Lattwein, E., Leonard, D., Eloranta, M.-L., Rönnblom, L., Nordmark, G., Nilsson, P., Andersson, G., Lilliehöök, I., Lindblad-Toh, K., Kämpe, O. & Hansson-Hamlin, H. (2018). ILF2 and ILF3 are autoantigens in canine systemic autoimmune disease. Scientific Reports, 8(1), p. 4852.
Mer om immunologiska sjukdomar hos tollare
Hundgenetikgruppen – ett samarbete mellan SLU och Uppsala universitet
