Snygga politiker får fler röster

Vackra människor får en rad olika fördelar av sitt utseende. De är mer populära, träffar fler partner, får bättre betyg, bättre jobb och har högre löner … Listan verkar kunna göras hur lång som helst.

– Det finns en tydlig koppling mellan utseende och inkomst. Vackra människor tjänar mer, fula människor tjänar mindre, säger nationalekonomen Niclas Berggren.

Det stämmer överens med annan forskning om utseendets betydelse. Den amerikanska psykologiprofessorn Judith Longlois, University of Texas at Austin, gjorde år 2000 en forskningsöversikt som visade att det finns en allmän premiering av skönhet. Förklaringen är att vi tenderar att tillskriva vackra människor även andra positiva egenskaper – trevliga, intelligenta och duktiga. Denna tendens brukar kallas halo-effekt. Kanske är det just genom att snyggingarna generellt behandlas bättre som de trivs och upplevs som trevliga.

Skönheten har betydelse

Frågan är vad det betyder i höstens riksdagsval. Hur snygga är våra politiker egentligen? Och klarar vi att se bakom ytan?

Niclas Berggren forskar på skönhetens betydelse i politiken vid Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm.

– Vi inspirerades av tidigare nationalekonomiska studier om ”skönhetspremier” på arbetsmarknaden, och ville veta om detta samband även gäller bland politiker.

Det gör det. Snygga politiker får fler röster.

Niclas Berggren och hans kollegor var bland de första i världen som studerade sambandet. De lät över tiotusen personer från bland annat Sverige, Tyskland, USA och Australien titta på ansiktsbilder av ett stort antal finska politiker, och bedöma hur attraktiva de var på en femgradig skala, från oattraktiv till väldigt attraktiv.

Den statistiska analysen visade tydligt att ju högre skönhetspoäng de finska politikerna fick, desto fler röster hade de också fått bland väljarna.

Lika snygga världen över

– Vi såg nästan ingen skillnad alls mellan respondenter i olika länder i hur politikerna bedömdes. Enigheten om den genomsnittliga skönheten för en given politiker var väldigt stor oavsett var de som bedömde utseendet kom ifrån.

Samstämmigheten i sig är inte så konstig. I grunden är det samma parametrar som ligger bakom vad som anses vackert i de flesta kulturer. Framför allt handlar det om symmetri, något som i sin tur kan ha en evolutionär bakgrund.

– Den som har ett symmetriskt ansikte upplevs oftast som vackrare än den som har ett asymmetriskt ansikte, säger Torun Lindholm, professor i socialpsykologi vid Stockholms universitet.

Den biologiska förklaringen är att symmetri kan vara en indikation på goda gener, att vi är starka och friska – och därmed är fertila och kan få friska barn. Regelbundna drag tilltalar både människor och djur och kan tolkas som ett tecken på att man evolutionärt klarat av både miljömässig och utvecklingsmässig stress.

– Att avvika mycket från symmetriska drag kan vara ett tecken på hälsoproblem. Även djur kan undvika alltför stor asymmetri hos en möjlig partner eftersom det kan vara förknippat med något sjukligt, säger hon.

Tillbaka till finska politikerna som fått fler röster om de ansågs attraktiva.

Att forskarna valde just finska politiker, både lokalpolitiker och riksdagspolitiker från 1929 och framåt, är att personval är obligatoriskt i Finland. Väljarna måste kryssa för en person på partiernas lista. Det var alltså lätt för forskarna att jämföra attraktionsomdömena med röstdata för varje enskild politiker.

– Jämför vi två politiker med bara en skönhetspoäng i skillnad, så tyder våra resultat på att det kan ge uppemot 20 procent fler röster för den som ser bättre ut. Det är en ganska stor och tydlig effekt!

Vänsterpolitiker gynnas mindre av skönhet

Niclas Berggren understryker dock att skönhetspoängen inte återspeglar kompetens. Försökspersonerna (som inte kände till respektive politiker) hade också fått bedöma kompetens utifrån utseendet. Det jämfördes sedan med objektiva mått på kompetens, som utbildning och yrke.

– Folk tolkar inte skönheten som tecken på kompetens, ändå kvarstår skönhetseffekten i valsituationen. Vår tolkning är att vackra politiker värderas högre, antingen för att andra människor tycker om att se på dem, eller för att snygga politiker är bättre på social interaktion. Det kan vara en effekt av att de alltid fått ett bättre bemötande, baserat på sin skönhet, och därmed vuxit upp med gott självförtroende. En större social förmåga kan göra att dessa politiker kanske uppfattas som mer trovärdiga och tilltalande när de framträder i tv.

Både vänster- och högerpolitiker gynnas av att vara vackra. Men högerpersoner något mer, och särskilt i lokalval. Där är ”skönhetspremien” mer än dubbelt så stor. Förra våren visade Niclas Berggren och hans kollegor att en extra skönhetspoäng bland vänsterpolitiker ger ungefär 8 procent fler röster, men uppemot 21 procent fler röster bland högerpolitiker i kommunalvalen.

Högerpolitiker är snyggare

– Vi kan konstatera att högerpolitiker i genomsnitt ser betydligt bättre ut. I alla fall enligt respondenternas subjektiva bedömning, utan kunskap om vem personen ifråga var.

Men varför är just högerpolitiker snyggare? Niclas Berggren vänder på det. De snygga är mer högerorienterade, menar han.

– Vackra människor är mer framgångsrika på arbetsmarknaden. Och om man tjänar mycket pengar är man kanske mindre intresserad av omfördelning – och söker sig till en mer liberal/konservativ politik. Högermänniskor tjänar i genomsnitt mer pengar.

Att sambandet mellan skönhet och högerpolitik förstärks i lokalval, förklarar han med att väljarna där ofta är sämre informerade om personernas politik. Då är det lätt att bara gå på utseendet när man ska rösta.

– Skönhet värderas uppenbarligen högt i både ekonomiska och politiska beslutssituationer. Det är intressant eftersom det får oss att fundera över hur det politiska spelet egentligen fungerar och visar på grunderna för våra röstbeslut.

Även om vi dras till vackra människor så kan vi fatta klokare beslut om vi förstår mekanismerna bakom ytans dragningskraft. Kanske något att ta med sig till valurnorna i höst.

Text: Eva Barkeman