Synen på människan som en biologisk varelse, präglad av sin nationella tillhörighet och kultur, understödde nazismens framfart. För vissa kristna och judiska tänkare blev idén om ett evigt liv en kritik mot dessa tankegångar.
Under 1800- och 1900-talens sekularisering började den religiösa föreställningen om evigt liv att förändras i takt med att det moderna, industrialiserade samhället växte fram.
– Människan sågs alltmer som en varelse som tillhörde livet här och nu och som inte hade något band till ett evigt liv bortom döden, säger Mårten Björk, doktorand vid Göteborgs universitet.
Synen på odödligheten förändrades
I sin avhandling i religionsvetenskap granskar han den förändrade synen på odödlighet, genom att undersöka fyra tyskspråkiga judiska och kristna teologers och filosofers föreställningar om evigt liv under den ödesmättade perioden 1914 till 1945.
Dessa år skakades världen av två världskrig och mänsklighetens historia skrevs om. Under samma period beskrevs också människan alltmer som en varelse som måste begripliggöras utifrån sin nation, kultur eller biologi.
– Denna biologisering och kulturalisering av politiken understödde den politiska utveckling som i Tyskland skulle leda till nazismens seger 1933.
Kritik mot den politiska utvecklingen
Björk visar i sin avhandling hur idéer om evigt liv och odödlighet blev till en kritik av denna utveckling. Människans öde lösgjordes från blodet, jorden och nationen och livet beskrevs som en kraft som överskred gränserna för den naturalistiska världsåskådningen.
Konkret ligger fokus på fyra tänkare: den judiske filosofen Franz Rosenzweig, den reformerte teologen Karl Barth, mytvetaren Oskar Goldberg och den katolske teologen Erik Peterson, och hur deras idéer om evigt liv griper in i den politiska verkligheten.
– Min studie visar på sambandet mellan politik och religion och hur något av det mest spekulativa – nämligen frågan om ett liv efter döden – har en mycket konkret och politisk klangbotten, säger Mårten Björk.
Avhandlingen
Life Outside Life: The Politics of Immortality, 1914-1945
Kontakt
Mårten Björk, marten.bjork@lir.gu.se
