Flera plus med tvåspråkig undervisning

Detta är den första studien som tar ett rejält grepp om engelskspråkig undervisning i Sverige.

– Och det trots att den här typen av undervisning har förekommit i Sverige sedan sent 1970-tal och stundtals debatterats intensivt i media, säger professor Liss Kerstin Sylvén, som lett forskningsprojektet som ville ta reda på vilken roll undervisningsspråket spelar för utvecklingen av elevers skriftliga och akademiska förmåga i svenska och engelska.

I studien deltog 240 gymnasieelever, dels i klasser med språk- och ämnesintegrerad undervisning, så kallad Content and Language Integrated Learning (CLIL), där engelska helt eller delvis används som undervisningsspråk, dels i klasser som undervisas huvudsakligen på svenska.

Inte sämre svenska

Resultaten visar att tvåspråkig CLIL, alltså där svenska och engelska används i ungefär samma utsträckning, förbättrar elevernas kunskaper i engelsk vokabulär, samt i engelsk läsförståelse – men inte lika mycket som kunde förväntas. Vidare konstateras att tvåspråkig CLIL inte leder till försämrade kunskaper i svenska plus att den kan leda till en bättre förståelse av ämnesinnehållet.

– CLIL-elever har dessutom lägre grad av språkängslan från början, de är alltså mindre oroliga och nervösa för att använda engelska i olika situationer. Deras nivåer av språkängslan sjunker dessutom signifikant under de tre åren i gymnasiet, medan nivåerna för elever i icke-CLIL stiger, säger Liss Kerstin Sylvén.

Kombinationen ämne och språk fungerar

I Sverige är undervisning på annat språk än svenska – vanligtvis engelska – i skolämnena numera ganska omfattande. Beräkningar visar att uppskattningsvis 27 procent av alla gymnasieskolor har någon form av sådan undervisning.

– Många ifrågasätter om eleverna verkligen kan lära sig ett ämne och ett språk på samma gång, men våra resultat visar att det går. Dock är det många samverkande faktorer som påverkar vilka effekter den tvåspråkiga undervisningen faktiskt har Det handlar exempelvis om lärarkompetens i såväl målspråket som i språk- och ämnesintegrerande arbetssätt, samarbetsmöjligheter lärare emellan, gemensam syn på genomförandet av CLIL och schematekniska frågor, säger Liss Kerstin Sylvén.

Den absolut vanligaste formen av CLIL i Sverige är när såväl svenska som engelska används som undervisningsspråk. Det är vanligare att redan från början flerspråkiga elever väljer CLIL än att elever som har svenska som förstaspråk gör det.

Högre betyg

Värt att notera är att CLIL-elever generellt har högre betyg såväl när de börjar gymnasiet som när de tar studenten.

– CLIL-elever är generellt mer motiverade än elever som väljer att gå ett gymnasieprogram där undervisningsspråket är svenska och där engelska enbart studeras som separat ämne, konstaterar Liss Kerstin Sylvén som också efterlyser nationella, ramverk kring CLIL i Sverige. Detta vad gäller såväl betyg och bedömning som lärares kvalifikationer.

Bok om CLIL

Resultatet av forskningsprojektet om effekterna av tvåspråkig undervisning har letts från Göteborgs universitet och samlats i en bok: Investigating Content and Language Integrated Learning Insights from Swedish High Schools.

Kontakt:

Liss Kerstin Sylvén, professor i ämnesdidaktik, lisskerstin.sylven@ped.gu.se