Vackra dammar finns i varje stad, men inte så många känner till hur viktiga de är för stadsmiljön och samhället. Med en enkät vill en grupp unga forskare från hela Europa, bland annat Umeå universitet, undersöka hur allmänheten upplever urbana dammar och deras värden.
Dammar bjuder på en lugn miljö för lunchrast bortom stadsstressen, kanske ett dopp en varm sommardag eller skridskoåkning på vintern, men de kan även förebygga översvämningar och är hem till många djur- och växtarter. Hur mycket känner allmänheten till dessa värden? Är folk medvetna om problem med urbana dammar?
– Ett klassiskt problem är att även det klaraste vatten kan bli en äcklig grön soppa. Detta sker om dammen tillförs för mycket näring vilket gör att alger börjar växa okontrollerat, säger Gerard Rocher-Ros, forskningsingenjör på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Urbana dammar över hela Europa
Algblomningar är inte bara ett problem för dammens ekosystem utan även för samhället. För att bättre förstå urbana dammars ekologiska status har en grupp forskare provtagit över 50 urbana dammar i hela Europa. Även två dammar i Umeå ingick i studien: Universitetsdammen och dammen på Sandbacka. Just nu håller man på att sammanställa dessa data.
– Då vi snart börjar ha koll på hur urbana dammar mår är det dags för andra steget i projektet nämligen att ta reda på hur folk bedömer dammarnas mående. Och det är här vi behöver hjälp av allmänheten genom att svara på vår enkät, säger Maria Myrstener, doktorand på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Vill veta hur stadsbor tänker
Enkäten syftar till att bättre förstå hur vi stadsbor tänker kring urbana dammar, deras värden och problem. En viktig fråga är i vilken grad allmänheten är medveten om dammarnas ekologiska status och hur viktiga de är för en välmående stadsmiljö. Enkäten kräver ingen förkunskap och är öppen för alla över 14 år till och med den 30 oktober.
– Resultat från studien kan hjälpa stadsförvaltningar att förbättra skötseln av sina dammar, och att informera allmänheten om dammars funktioner på rätt sätt, säger Marcus Klaus, postdoktor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Forskningsprojektet genomförs av unga forskare vid 30 lärosäten i hela Europa. Umeå universitet representeras av Megan Fork, Lluís Gomez-Gener, Marcus Klaus, Maria Myrstener och Gerard Rocher-Ros.
Kontakt:
Maria Myrstener, doktorand på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, maria.myrstener@umu.se
Marcus Klaus, Postdoktor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, marcus.klaus@posteo.net
Gerard Rocher-Ros, forskningsingenjör på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, gerard.rocher@umu.se
