Många studier visar samband mellan sömnapné och hjärt-kärlsjukdom. Och flera pekar på att upprepade andningsuppehåll under drömsömn kan vara specifikt skadliga. Nästan alla är gjorda på män. Nu ska forskare vid Uppsala universitet undersöka om det finns skillnad på hur män och kvinnor drabbas.
– Om studier visar att det finns skillnader mellan könen skulle det ha stor betydelse för diagnostik och behandling, säger Mirjam Ljunggren, ST-läkare på lung- och allergikliniken, Akademiska sjukhuset och ansvarig för studien.
Den nya studien ska undersöka sambanden finns mellan sömnapné under drömsömnen och tidiga tecken på åderförkalkning hos män och kvinnor. Och om det finns eventuella könsskillnader som behöver beaktas vid val av behandling.
– Förekomsten av svår sömnapné är lägre hos kvinnor samtidigt som vi vet att en större andel av kvinnornas andningsuppehåll är just under REM-sömn, även kallad drömsömn, säger Mirjam Ljunggren.
Minskat luftflöde under drömsömn
Obstruktiv sömnapné karaktäriseras av upprepade episoder av andningsuppehåll (apnéer) och minskat luftflöde under sömn på grund av blockering av den övre luftvägen. Tidigare betraktades obstruktiv sömnapné som ett tillstånd som framförallt drabbar män, men senare studier har visat att det i hög grad även drabbar kvinnor.
– En stor del av befintliga studier är gjorda på män, medan vi vet mindre om vilka konsekvenser det kan få hos kvinnor. Det finns studier som talar för att andningsstörningar under drömsömnen skulle kunna vara mer skadligt än andningsstörningar under icke-drömsömn. I en tidigare studie såg vi att kvinnor med svår sömnapné under drömsömnen hade en förtjockning av innersta lagret i halspulsåderns vägg, vilket kan ses som ett tecken på åderförkalkning, säger Mirjam Ljunggren.
– Om sömnapné under drömsömnen är särskilt skadligt för hjärt-kärlsystemet får det konsekvenser för hur vi ska behandla sömnapné. REM-sömn utgör cirka 20 procent av total sovtid och återkommer cykliskt under natten med högre koncentration timmarna före uppvaknande. Vid behandling med övertrycksandning via mask (CPAP) blir det därför viktigt att behandlingen används hela natten, förklarar hon.
Lika många kvinnor som män i studien
I studien ingår totalt 800 individer; 400 kvinnor från den populationsbaserade kohorten SHE (Sömn och Hälsa hos kvinnor) samt 400 män från den så kallade MUSTACHE-studien (Men in Uppsala; a Study of sleep, Apnea and Cardiometabolic Health).
För att diagnosticera och karaktärisera andningsstörningar under sömnen har samtliga deltagare genomgått polysomnografi, en klinisk neurofysiologisk sömnutredning där man mäter andning, puls och syresättning, men även ben- och ögonrörelser, muskelaktivitet under hakan samt inte minst hjärnans aktivitet under sömn. De kommer även undersökas med ultraljud av halspulsådern.
Förutom könsspecifika skillnader är studiens fokus att studera vad det är med andningsstörningarna som är skadligt och vilket eller vilka mått på andningsstörningarna som bäst förutspår risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.
Obstruktiv sömnapné
Karaktäriseras av upprepade episoder av andningsuppehåll (apnéer) och minskat luftflöde under sömn på grund av blockering av den övre luftvägen.
Leder till dagsömnighet och sänkt livskvalitet och allt fler studier visar att sömnapné också är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Andningsuppehållen är associerade med återkommande sänkningar i blodets syresättning, fragmenterad sömn och ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet. Att försöka andas mot en sluten luftväg medför också stora tryckförändringar i bröstkorgen. Alla dessa faktorer skulle potentiellt kunna bidra till den ökade risken för hjärt-kärlsjukdom.
Kontakt:
Mirjam Ljunggren, ST-läkare på lung- och allergikliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet, Mirjam.ljunggren@medsci.uu.se
