Större strandpipare (hane). Ljuslogg på ryggen visar hur fågeln rört sig. Bild: Ottenby fågelstation
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Hos arten större strandpipare flyger hanarna 800 kilometer längre än honorna när de flyttar till övervintringsplatserna i södra Europa. Mycket ovanligt, enligt forskare vid Lunds universitet som inte kan förklara varför just arten större strandpipare skiljer sig från nästan alla andra arter.

Lundabiologerna Linus Hedh och Anders Hedenström ville ta reda på var arten större strandpipare (Charadrius hiaticula), som häckar i södra Sverige, flyttar på hösten. Svaret blev sydvästra Europa. Små ljusloggar som de fäst på fåglarnas ryggar avslöjar var fåglarna befunnit sig, samt när de påbörjat respektive avslutat flygningen.

– Vi kunde konstatera att hanarna flyttar till Portugal och Spanien medan honorna övervintrar i Frankrike. Det är mycket ovanligt att hanar flyttar längre än honor, säger Linus Hedh och fortsätter:

– Det finns ett antal arter där hanar och honor övervintrar på olika platser, men då är det i stort sett alltid honorna som flyttar längst.

Inga modeller förklarar strandpiparnas beteende

Ett exempel är bofink. Carl von Linné gav den namnet Fringilla coelebs, fritt översatt ”ungkarlsfink”. Ett passande namn eftersom hanarna flyttar kortast sträcka och återkommer till häckningsplatserna före honorna när våren nalkas.

Det finns ett fåtal andra arter där hanarna, likt arten större strandpipare, flyttar längre än honorna. Ett exempel är den nordamerikanska arten fläckdrillsnäppa. I det fallet förklarar forskarna det med att honorna etablerar revir när det är dags att häcka medan hanarna tar hand om avkomman.

Men den förklaringsmodellen stämmer inte för större strandpipare. Samma sak med andra förklaringar som konkurrens om bästa övervintringsplats eller bästa häckningsplats – de modellerna stämmer heller inte på större strandpipare.

– På så vis är arten unik. Vi vet inte varför hanarna flyttar längst, säger Linus Hedh.

Vetenskaplig artikel:

The migration pattern of a monogamous shorebird challenges existing hypotheses explaining the evolution of differential migration, Journal of Theoretical Biology .

Kontakt:

Linus Hedh, doktorand, Biologiska institutionen, Lunds universitet, linus.hedh@biol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera