Bild på köttdisk
Köttdisk i stormarknad. Foto: Viktor Wrange, SLU
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

De flesta konsumenter har inget emot klimatmärkning av köttprodukter. En tredjedel vill dock slippa veta hur klimatet påverkas av deras inköp. Och somliga undviker aktivt klimatmärkningen för att undvika känna att de borde ändra sitt beteende. Det visar en undersökning av forskare från SLU och Lunds universitet.

Klimatmärkning är ett politiskt styrmedel som kan användas för att påverka konsumenters inköp av livsmedel. Produktionen av livsmedel står för en betydande del av de totala utsläppen av växthusgaser. Och för att minska effekterna på klimatet måste konsumtionen förändras. Ett sätt att få konsumenter att handla mer klimatvänligt är att ge information om varornas utsläpp av växthusgaser på förpackningarna.

Forskare från AgriFood Economics Center – ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet – har undersökt hur konsumenter reagerar när olika köttprodukter är märkta med hur mycket de påverkar klimatet. Resultaten har nu redovisats i en vetenskaplig artikel, men också i en populärt skriven ”policy brief” på svenska.

Ändrar inköpsbeteende trots att man inte vill veta

Studien, som bygger på en enkätundersökning och ett inköpsexperiment, visar bland annat att de flesta konsumenter inte har något emot klimatmärkningen, men att så många som en tredjedel inte alls vill veta hur klimatet påverkas av deras inköp.

– Många konsumenter försöker undvika klimatmärkningen för att slippa känna att de borde ändra sitt beteende, förklarar Anna Edenbrandt, forskare vid SLU och en av författarna bakom studien.

Studien visar emellertid också att även individer som inte vill veta ändå ändrar sitt inköpsbeteende när de påtvingas information om vilken klimatpåverkan deras inköp har.

– En effektiv klimatmärkning ska därför vara svår att undvika och finnas på alla produkter. En frivillig märkning där produkter som är klimatvänliga märks får mindre effekt, säger Anna Edenbrandt.

Samtidigt visar studien att klimatmärkningen har störst inverkan på de som vill agera hållbart – och att de flesta av dessa individer faktiskt vill få klimatinformation när de handlar.

Kontakt:

Anna Edenbrandt, forskare vid AgriFood Economics Centre och Sveriges lantbruksuniversitet, anna.edenbrandt@slu.se 

Rapport:

Svensk sammanfattning av rapporten
Märkning av livsmedel för ett bättre klimat – vad tycker konsumenten? 

Vetenskaplig artikel:

Interested, indifferent or active information avoider of climate labels: Cognitive dissonance and ascription of responsibility as motivating factors (Edenbrandt, A. K., Lagerkvist, C. J. and Nordström, J. (2020) (AgriFood-WP; No. 2020:1). AgriFood Economics Centre.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera