För att bli en framgångsrik frisör förväntas du vara tävlingsbenägen, självständig, vilja slita hårt och vara en entreprenör. Anstränger du dig tillräckligt mycket kan du bli en av de bästa.
Att utbilda sig till frisör handlar inte bara om att lära sig göra olika sorters frisyrer. Det innebär också att lära sig vilka normer och ideal som råder inom yrket. Pedagogikforskaren Eva Klope har i sitt avhandlingsarbete följt tjejer i två klasser på gymnasieskolans frisörutbildning, för att undersöka vilka förväntningar de möter på hur de ska vara som frisörer. För att komma nära elevernas vardag använde hon sig av deltagande observation, det vill säga hon umgicks med dem på både lektioner och raster. Eva har själv en bakgrund som frisör och yrkeslärare inom frisörutbildning.
– De normer och ideal som vi möter inom olika yrken har även betydelse för hur vi lever våra liv i övrigt. Och vilka vi blir i samhället. Mycket av detta påverkas av föreställningar om kön och klass, säger Eva.
Tänka som en entreprenör
I sin undersökning kunde Eva se att traditionellt feminina områden, som att visa omsorg och bry sig om kunden, är centrala i utbildningen. Men samtidigt förväntas eleverna också vara sådant som historiskt förknippats med maskulinitet, exempelvis att vara tävlingsbenägen, ha självförtroende och ta för sig. Tjejerna pratade mycket om att det är viktigt att visa vilja, passion och engagemang för sitt yrke. De ska lära sig tänka som en entreprenör, oavsett om man ska bli egen företagare eller vara anställd. Och det finns ett fokus på att kunna skapa ekonomisk lönsamhet.
– Tjejerna tränas i att göra sig säljbara för både arbetsgivare och kunder. De lär sig prata om sig själva som ett personligt varumärke och agera som en entreprenör, säger Eva.
Sträva mot medelklassidealet
Bilden av den ideala frisören påverkas också av föreställningar om klass. Yrkesprogram rekryterar ofta elever med så kallad arbetarklassbakgrund, och är tydligt könssegregerade. De flesta elever som utbildar sig till frisörer och florister är tjejer, medan de flesta som läser till fordonsmekaniker och snickare är killar.
Eva menar att de ideal som tjejer i yrkesutbildning har att förhålla sig till, skiljer sig från de ideal som tidigare forskning visat dominerar på yrkesprogram där killar är i majoritet. Killarna kan hämta kraft i sin arbetarklassidentitet. De förväntas skolas in i en traditionell arbetarjargong. Så är det inte för tjejer på yrkesprogram.
– Det finns ett tydligt medelklassideal som dominerar bland tjejerna i frisörutbildningen. De ska avsäga sig sin arbetarklassbakgrund, och istället tränas till att iscensätta medelklassnormer. De förväntas se respektabla ut och ha en respektabel salong, städa och hålla ordning, vara duktiga tjejer. Och alldeles lagom feminina. Det är ett sätt att göra sig attraktiv för en stor kundgrupp, och att bli den framgångsrika entreprenören, säger Eva.
– Tjejer på yrkesprogram har ett helt annat ideal att anpassa sig till, jämfört med killar. De ska sträva mot medelklassidealet. Samtidigt har de svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, har lägre löner och kommer förmodligen ta mer ansvar för hem och familj, säger Eva.
The American Dream
Eva menar att det finns en bild av frisöryrket som potentiell klassresa, jämförbar med ”The American Dream”. Du ska kämpa hårt och visa att du brinner för yrket. Bara du anstränger dig nog hårt kan du bli en av de framgångsrika frisörerna.
– Eleverna hör berättelser om framgångsrika frisörer som beskriver sin yrkesbana som en klassresa. De säger ”Jag började med två tomma händer. Och se på mig nu!”. Flera av dem som eleverna möter på utbildningen uttrycker sig så här. Det blir ett slags ideal som eleverna har att förhålla sig till, säger Eva.
– Samtidigt har frisörelever betydligt sämre ingångslöner än vad elever på mansdominerade yrkesprogram har. Det kan kallas en nygammal könsordning iklädd en förförisk glittrig dröm, där framgång är tillgängligt för alla som är beredda att arbeta tillräckligt hårt, säger Eva.
Hur reagerar då eleverna på dessa ideal och normer? Det ser väldigt olika ut, menar Eva. Vissa anammar idealen, medan andra tar avstånd och gör motstånd på olika sätt.
Eva menar att hennes resultat är viktiga för vi ska förstå de villkor som tjejer i yrkesutbildning formas under. Det gäller till exempel när vi diskuterar vilka värden som lyfts i skolans läroplaner, och hur arbetslivet i stort organiseras.
– Det är viktigt att tjejernas röster kommer fram, och att vi får en större förståelse för vilka normer och ideal de har att förhålla sig till. Dessa har stor betydelse för både kommande arbetsliv och vilka de blir i samhället, säger Eva.
Kontakt:
Eva Klope, Institutionen för didaktik och lärares praktik, eva.klope@lnu.se
