Nät av potatisskal kan ge mer ålgräs
Genom att grundförstärka sjöbotten med ett nät gjort på potatisskal kan förutsättningarna för att ålgräs ska rota sig öka betydligt. Det visar försök gjorda av en forskare, bland annat från Göteborgs universitet. Metoden kan bidra till att motverka utarmningen av kustnära ekosystem.
För att efterlikna naturens egna processer har forskargruppen konstruerat kvadratmeterstora nät av potatisskal. Näten har sedan placerats dels i sediment på ålgräsängar och dels i tidvattenområden. Näten hjälpte till att binda bottnarna mot påverkan från strömmar, vågor och tidvatten och gav på så vis nyplanterade växter chans att rota sig.
Fler ålgräsplantor överlevde
– Nära nog hundra procent av nyplanteringarna överlevde, säger Eduardo Infantes vid Kristinebergs marina forskningsstation och en av forskarna i gruppen.
Det här är mycket bättre resultat än vad vanlig återplantering, utan något som stabiliserar botten, ger.
– Förutom att rota sig bättre förökade sig också plantorna mer med vår metod än vanlig återplantering, säger Eduardo Infantes.
– Plantering utan nät kan fungera i vikar med liten vågexponering, men plantering i vågutsatta områden kan vara utmanande och där kommer näten att göra restaureringar mer framgångsrika.
Eftersom näten är gjorda av nedbrytbart material försvinner de av sig själva efter några år och bottnen där de använts blir helt återställd. Forskargruppen har gjort försök på ålgräsängar vid Sveriges västkust och i Västindien, samt på tidvattenområden i Nederländerna och Florida.
Kustområden är viktiga ekosystem för bland annat fiskreproduktion. På många håll i världen utarmas dessa, av mänskliga aktiviteter och klimatförändringar, och att återställa dem blir allt viktigare för att skapa långsiktigt hållbara miljöer.
Använder traktor vid ebb
Den här nya metoden kan effektivisera det arbetet. Eftersom långt fler plantor rotar sig och dessutom förökar sig bättre jämfört med traditionell återplantering, krävs färre plantor för samma yta med den nya metoden. Problemet är att få näten på plats.
– Bäst fungerar det i tidvattenområden, där man under ebb kan använda traktor, säger Eduardo Infantes.
– Som ett nästa steg vill vi testa metoden i områden där kusterosion är problematisk, som i Skåne. Där kan den bidra till att stabilisera sanden så att strandväxter får bättre möjlighet att växa. När de har etablerat sig kommer de att skydda kusten från erosion, säger Eduardo Infantes.
Vetenskaplig artikel:
Mimicry of emergent traits amplifies coastal restoration success Nature Communications
Kontakt:
Eduardo Infantes, forskare vid Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, eduardo.infantes@marine.gu.se
