Fågelarter som genom evolutionen förlorat förmågan att flyga har i högre grad blivit utrotade än fåglar som haft kvar flygförmågan, visar ny forskning från Göteborgs universitet.
Vi vet idag att människans inverkan på miljön är orsak till att mängder växt- och djurarter dött ut. Mänsklig påverkan har väsentligt förändrat miljöer och har till exempel globalt orsakat utrotning av hundratals djurarter.
En av konsekvenserna av detta är att biologiska mönster förvrängts. Det innebär i sin tur att forskarna får svårare att tolka aktuella data om artsdiversitet, det vill säga variationen av arter inom ett ekosystem eller område.
– Att studera arter, där människan ligger bakom utrotningen, kan påverka vår förståelse för evolutionen och bättre förstå förlust av arter som inte beror på slumpen, säger Søren Faurby, en av författarna bakom den nya studien och forskare vid Göteborgs universitet.
Vanligt med fåglar som mist flygförmågan
Han har tillsammans med sina forskarkollegor undersökt en större evolutionär övergång; utvecklingen där förmågan att flyga försvunnit hos fåglar. För första gången inkluderar en studie om denna övergång data från utdöda flyglösa arter som försvunnit på grund av människor.
– Vi har funnit att utdöendena i många fall berott på antropogena orsaker, alltså effekter som kan härledas ur mänskliga aktiviteter.
Fåglar som genom historien mist sin flygförmåga är ett vanligare fenomen än forskningen hittills antagit, visar studien. Dessa arter har sedan påverkats av människans aktiviteter.
Lätta byten för människor och smådjur
– Många fågelarter kan utvecklas till att mista flygförmågan i miljöer utan stora rovdjur, till exempel på öar, men de blir ett lättare jaktbyte för både människor och djurarter som till exempel råttor och katter, säger Ferran Sayol huvudförfattare till studien och tidigare postdoktor vid Göteborgs universitet.
Forskarna har sammanställt en lista med 581 fågelarter från 85 olika familjer vilka dött ut under de senaste 126 000 åren.
– Baserat på morfologiska beskrivningar anser vi att 166 av dessa arter saknat förmågan att flyga. Det motsvarar 29 procent av de utdöda fågelarterna. Nu levande arter av fåglar som inte kan flyga är idag endast 60. Lägger vi till de 166 arter som försvunnit blir siffran 226 när både existerande och antropogent utdöda arter beaktas.
Morfologi inom biologi är läran om organismers form och uppbyggnad. Med antropogena processer eller effekter menas sådana som kan härledas ur mänskliga aktiviteter, i motsats till fenomen som ägt eller äger rum i ett naturligt, av människan icke påverkat, tillstånd.
Människor bakom utrotning av fåglar
Studien visar att genom lägga till dessa utdöda fåglar till den globala bilden av fågeldiversitet framgår att förlorad flygförmåga utvecklats hos fåglar minst fyra gånger så ofta som forskarna skulle se om de bara tittat på levande fåglar.
– Vi visar att utvecklingen av förlorad flygförmåga hos fåglar är ett utbrett fenomen. Om människor inte hade orsakat några utrotningar skulle vi fortfarande dela planeten med mer än 150 oberoende utvecklade flyglösa grupper av fåglar. Tyvärr är bara 60 av dessa fortfarande kvar, säger Ferran Sayol.
https://www.youtube.com/watch?v=cfvehmUtx90&feature=emb_logo
Idag finns det bara tolv icke flygande fågelfamiljer på jorden. Nästan 30 fågelfamiljer har några flyglösa arter som har utrotats under de senaste tusen åren – nästan alla på grund av mänsklig påverkan, berättar forskaren Ferran Sayo i filmen som är 1 min, 58 sekunder lång.
Vetenskaplig artikel:
Anthropogenic extinctions conceal widespread evolution of flightlessness in birds (Sayol, M. J. Steinbauer, T. M. Blackburn, A. Antonelli, S. Faurby) Science Advances.
Kontakt:
Ferran Sayol, institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, fsayol@gmail.com
Søren Faurby, institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, soren.faurby@bioenv.gu.se
