Både influensavirus och coronavirus kan lätt mutera när de hoppar mellan olika djurarter. När de förändras slingrar de sig undan människans immunförsvar, och utgör helt nya hot.
Minkar och människor, grisar och gräsänder. När virus hoppar mellan arter blandas de och riskerar att mutera. Under hösten har smittade danska minkar skapat rubriker världen över, samtidigt kan coronavirus hos grisar i Kina utgöra ett ännu större hot.
Indien drabbades, liksom många andra länder, när svininfluensan drog fram över världen för drygt tio år sedan. Under de två utbrotten 2009 och 2010 smittades nästan 50 000 indier, varav 2 744 dog.
I augusti 2010 förklarade WHO att viruset, H1N1, hade gått in i en post-pandemisk fas och beräknades återkomma som en av flera säsongsinfluensor. Så blev också fallet. Men 2015 tycktes någonting ha hänt. Antalet fall ökade med 39 000 och 2 500 fler indier dog i det årets utbrott av svininfluensan.
Hade viruset muterat?
En studie publicerad i tidskriften PLoS One i december 2016 visade på flera mutationer. Mutationerna ansågs inte ha påverkat effekterna av de läkemedel som används. Däremot antogs de ha bidragit till en ökad virulens, alltså förmåga att framkalla sjukdom hos den som smittas.
Därav det ökade antalet smittade och döda.
De mutationer som observerades i Indien hade skett när H1N1 fick kontakt med andra influensavirus i kombination med en naturlig anpassning.
I somras kom rapporter om en ny, mer oroväckande mutation av H1N1. Den här gången hade mutationen skett i grisar i Kina, grisar som sedan har smittat de som arbetar på grisfarmerna.
Den nya mutationen, kallad G4, är en blandning av H1N1 och två andra virusstammar. Den ena härstammar från europeiska och asiatiska fåglar och den andra är en amerikansk variant av H1N1 med gener från fågel- , human- och svininfluensavirus. Att G4 har en kärna från fågelinfluensavirus är oroväckande, eftersom människan saknar immunitet mot det.
Uppmanade till bevakning av virus
Mutationen fick de tre organisationerna WHO, OIE (World Organisation for Animal Health) och FAO (FN:s jordbruksorgan) att i september publicera ett gemensamt uttalande där de uppmanade världens länder att bevaka och utvärdera vad som händer med detta och andra virus. Bland annat för att kunna ta fram ett vaccin.
Matti Sällberg, professor och biomedicinsk analytiker vid Karolinska institutet, har 25 års erfarenhet av vaccinforskning.
– Det produceras nya influensavaccin löpande och det finns produktionsanläggningar för miljontals doser, säger Matti Sällberg. Det var därför det gick så fort att ta fram vaccin mot det förra svininfluensaviruset.
Men när tillräckligt många olika virus blandas kan förändringen bli så stor att de vaccin som finns inte hjälper.
– Då får man fundera på att producera ett vaccin baserat på den nya mutationen, säger Matti Sällberg.
Vaccin tas fram med hönsägg
Influensavacciner har sedan 1940-talet tagits fram genom att viruspartiklar odlats i befruktade hönsägg. Nu för tiden spjälkas viruspartiklarna vilket ger färre biverkningar. Viruspartiklarna inaktiveras, eller avdödas, för att den som vaccineras inte ska kunna få influensa av vaccinet. WHO ser varje halvår över sina rekommendationer för vilka influensastammar som ska ingår i de vacciner som tas fram.
Källa: Folkhälsomyndigheten: Principer för influensavaccination och typer av vaccin
– Det skulle kunna bli problem att framställa vaccinet om det inte växer i ägg eller inte går att odla, men det verkar som att ägg i flertalet fall är mottagliga. Alternativt kan man börja framställa med en annan metod som bygger på att man plockar ut virusets gener och använder dem, säger Matti Sällberg.
Björn Olsen är professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och författare till boken Pandemi: myterna, fakta, hoten.
– Kombinationen av grisar och fåglar som ankor och höns är olycklig. Det blir som en smältdegel för virus.
Skräckscenario att immunsystemet inte känner igen viruset
Skräckscenariot är att ett virus ska genomgå så stora förändringar att människans immunsystem inte kan känna igen det. Störst risk finns bland influensavirus, som Björn Olsen beskriver som ett ”galet” virus som gärna plockar upp andra gener och som kan sprida sig blixtsnabbt.
– Fåglar som gräsänder cirkulerar de här virusen mellan sig. De kan plocka upp virus från dammar vid grisfarmar och de förflyttar sig väldigt långt, säger Björn Olsen.
En färsk studie publicerad i tidskriften Geohealth pekar ut extremt kallt och blött väder som en av orsakerna till att spanska sjukan blev så dödlig i Europa. Men inte bara vädret i sig utan vad som blev följden av det: att gräsänderna stannade i Europa istället för att migrera till Ryssland. Med änderna kom viruset.
Som ett chassi med nytt innehåll
Björn Olsen liknar det virus som härjade under spanska sjukan vid ett chassi som 1957 (Asiaten) och 1968 (Honkong-influensan) fick ett nytt innehåll.
– Då fick viruset in nya gener och plötsligt kände vårt immunförsvar inte igen det.
I Kina finns 500 miljoner grisar, och det är just i stora djurbesättningar som ett virus kan spridas och förändras, och sedan smitta de människor som arbetar med djuren.
– Grisar är experter på att plocka upp de här virusen, men det hade blivit än värre om de hade haft minkar på de här farmerna, säger Björn Olsen.
Virus muterar snabbt i mårddjur
Minkar och andra mårddjur används ofta för experiment med luftvägsvirus. Orsaken är att virus muterar väldigt snabbt i den här typen av djur.
– De här djurarterna är extremt snabba med att plocka upp virus från människan och är fantastiska virusfabriker som kan gymnastisera upp viruset och skicka tillbaka det till människan i ny variant. Därför är man väldigt noga med säkerheten när man gör djurförsök, säger Björn Olsen.
Säkerheten är inte lika hög när minkarna föds upp, och under den nuvarande pandemin med coronavirus har minkar i flera länder smittats av människor. Det började i Nederländerna i våras när forskare slog larm om att sars-cov-2 hade smittat minkar som i sin tur hade återsmittat flera personer med en ny, muterad variant. Regeringen beslutade att all uppfödning av minkar skulle bort.
Därefter var det Danmarks tur. I början av november fick hela världen veta att sars-cov-2 hade drabbat hundratals minkfarmar på Nordjylland och att en muterad variant hade smittat 200 personer.
Den danska regeringen reagerade snabbt och införde hårda restriktioner i de sju drabbade kommunerna och beslutade att samtliga landets omkring 17 miljoner minkar ska avlivas. Beslutet saknade dock laglig grund och orsakade en politisk skandal där livsmedelsministern tvingades avgå. Regeringen arbetar nu för en lagändring som ska göra massavlivningen laglig.
Corona och influensa
Coronavirus delas in i minst tre olika grupper, alfa, beta och gamma. Viruspartikeln har ett runt hölje med kronliknande utskott som kan fästa vid cellerna. Det finns sju coronavirus som kan orsaka sjukdom hos människor, alla är antingen alfa eller beta. Hittills har tre olika varianter, sars, mers och sars-cov-2, orsakat svårare epidemier med höga dödstal.
Influensavirus finns i fyra olika typer, A, B, C och D. Det är A och B som orsakar det vi vanligen kallar för influensa. På virusets yta finns två molekyler som avgör om immunförsvaret kan känna igen och bekämpa viruset: hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). Både H och N har olika undertyper som avgör hur viruset benämns, som H1N1 och H2N3. Svininfluensan kallas Influensa A(H1N1)pdm09. Det är sammansättningen av H och N som avgör smittsamheten.
Källa: Folkhälsomyndigheten: Sjukdomsinformation om influensa
Svenska minkar smittade
Också svenska minkar har smittats av sars-cov-2. I Sverige finns cirka 600 000 minkar, fördelade på ett 40-tal farmer, varav hälften ligger i Sölvesborgs kommun. När smitta hade konstaterats på tio farmer skrev Björn Olsen och Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, en debattartikel där de argumenterade för att också de svenska minkarna skulle avlivas och minknäringen upphöra.
– Utgångspunkten för vår debattartikel var att vi måste ta det här på allvar, säger Magnus Gisslén.
Frågan om massavlivning togs upp under en frågestund i riksdagen där statsminister Stefan Löfvén sa att han inte är beredd att lägga ner hela näringen. Istället hoppas regeringen att det ska räcka med den planerade avlivning av 80 procent av minkarna som sker i samband med pälstagningen i november. De som inte avlivas är avelsdjur.
– Då blir det färre djur och en lägre risk, säger Magnus Gisslén. Samtidigt är tanken att man ska föda upp nya kullar nästa år och det tycker jag är oförståndigt.
Coronavirus hos grisar
Coronavirus har infekterat också grisar i Kina. Det rör sig dock inte om sars-cov-2 utan sads-cov, ett så kallat alfacoronavirus med ursprung i fladdermöss som ger grisarna akut diarré och kräkningar. Viruset upptäcktes 2016 och har ännu inte hittats hos människor. Men i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS i oktober visar forskarna att viruset kan föröka sig i mänskliga celler.
– Samtidigt som många forskare fokuserar på det omedelbara hotet från betacoronavirus som sars och mers kan alfacoronavirus visa sig vara ett lika stort om inte större hot mot människors hälsa, säger en av forskarna till ScienceDaily.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Källor:
- India tackles H1N1 influenza outbreak. The Lancet 2015-03-09.
- What is post-pandemic? WHO 2010-08-10.
- Genetic Characterization of Circulating 2015 A(H1N1)pdm09 Influenza Viruses from Eastern India. PLoS One 2016-12-20.
- Swine flu strain with human pandemic potential increasingly found in pigs in China. Science 2020-06-29.
- FAO/OIE/WHO Tripartite Statement on the Pandemic Risk of Swine Influenza. FAO/OIE/WHO 2020-09-09.
- The Impact of a Six‐Year Climate Anomaly on the “Spanish Flu” Pandemic and WWI. Geohealth 2020-09-15.
- Swine acute diarrhea syndrome coronavirus replication in primary human cells reveals potential susceptibility to infection. PNAS 2020-10-27.
- Swine coronavirus replicates in human cells. ScienceDaily 2020-10-14.
