Rehabilitering i det egna hemmet kan vara ett bra komplement till geriatrisk vårdavdelning efter en höftfraktur, även för äldre med demenssjukdom. Hemrehabilitering uppskattas av de äldre, samtidigt som det kan frigöra vårdplatser på sjukhus.
– Ett glädjande resultat var att de som rehabiliterats i hemmet återfick gångförmåga och självständighet i vardagliga aktiviteter lika bra som de som vårdats längre tid på sjukhus, även om mer forskning behövs för att bekräfta resultaten framför allt för äldre med demenssjukdom, säger Åsa Karlsson, doktorand vid Umeå universitet.
I sin avhandling har Åsa Karlsson studerat effekterna av teambaserad hemrehabilitering hos 205 personer, 70 år och äldre, med en nytillkommen höftfraktur som deltog i en randomiserad kontrollerad studie.
Anpassade insatser hemma
Deltagarna i studien bodde i eget boende eller på ett äldreboende. Hälften hade en demenssjukdom. De lottades till att antingen få all rehabilitering på en geriatrisk avdelning enligt ett vårdprogram för höftfraktur eller att vårdtiden påskyndades och rehabiliteringen slutfördes i hemmet med stöd av ett geriatriskt team med olika professioner. Insatserna i hemmet anpassades utifrån deltagarnas behov och mål med rehabiliteringen och pågick i maximalt tio veckor.
Resultaten från delstudierna visar att vårdtiden på sjukhus kunde kortas i hemrehabiliteringsgruppen med i median sex dagar. Deltagarna återfick trots det gångförmåga och självständighet i vardagliga aktiviteter i samma utsträckning som de som rehabiliterats under en längre tid på sjukhus. Dock var det i bägge grupperna bara ungefär hälften som vid uppföljning efter ett år hade återfått dessa förmågor i samma utsträckning som före frakturen. Det pekar på att den rehabilitering som erbjuds efter höftfrakturer inte är tillräcklig, oavsett om den sker i hemmet eller på sjukhus.
Kände sig friskare i hemmiljö
Efter studiens slut intervjuades 20 utvalda deltagare om sina upplevelser av rehabiliteringen och sin återhämtning under året efter frakturen. Hemrehabilitering var ett uppskattat alternativ och hemmiljön bidrog till att de kände sig friskare och blev mer aktiva. Det framkom att deltagarna kändes sig sårbara efter frakturen och tvivlade på sig egen förmåga. De poängterade hur viktigt det var med rehabilitering under en lång tid efter frakturen för att uppnå en så bra återhämtning som möjligt och att rehabiliteringen inte kunde ersättas med självträning.
– Deltagarnas upplevelser visar att det är viktigt att erbjuda olika alternativ som kan anpassas till individens behov och skede i rehabiliteringen. Äldre personer med höftfraktur behöver tillgång till teamrehabilitering med möjlighet till handledd träning i större omfattning än vad som erbjuds idag för att kunna förbättra eller bibehålla sina förmågor och få en bättre livskvalitet, säger Åsa Karlsson.
Avhandling:
Team-based home rehabilitation after hip fracture in older adults: effects, experiences and impact of dementia(Svensk titel: Teambaserad hemrehabilitering efter höftfraktur bland äldre människor – effekter, upplevelser och påverkan av demens på utfallen).
Kontakt:
Åsa Karlsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå, asa.karlsson@umu.se
