Bland ungdomar i åldern 15–19 år har nästan 60 procent varit utsatta för våld eller trakasserier i den egna kärleksrelationen. Det framkommer i den första större svenska studien om ungas våld i relationer.
I studien, som är en del i en avhandling av Sibel Korkmaz, Stockholms universitet, rapporterar många unga om olika former av våld i relationer. Nästan 60 procent av ungdomarna mellan 15 och 19 år svarar att de varit utsatta för någon form av fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av en partner i en kärleksrelation.
– Tjejer rapporterar en högre andel upprepad utsatthet av våld i relationen. Killar rapporterar också våld i relationer, men då handlar det i större utsträckning om enstaka tillfällen. Där ser vi den tydligaste könsskillnaden, säger Sibel Korkmaz.
Svårt för vuxna att agera
Sibel Korkmaz menar att det har varit viktigt att kartlägga själva platsen för våldet i ungas relationer. Våldet äger ofta rum i det egna hemmet, vilket innebär att andra vuxna finns närvarande. En annan förekommande plats är skolan, även för grövre sexuellt våld. Det är inte ovanligt att gå i samma klass eller skola som sin förövare. Att skolka kan då vara ett sätt att komma undan våldet.
– Flera vittnar om lärare eller föräldrar som inte ingripit – vuxna som inte agerar trots att de vet att det förekommer våld. Man ska komma ihåg att ungdomarna ofta bor hemma hos sina föräldrar och att de fortfarande går i skolan. Det innebär att vuxna ofta finns i närheten, säger hon.
Sociala medier ny arena för våld
Psykiskt våld kan handla om att partnern utövar kontroll eller kommer med nedsättande kommentarer. Här har sociala medier och den digitala utvecklingen öppnat nya arenor. Skolan är en plats där våldet kan fortsätta äga rum obemärkt via sociala medier – även om relationen är avslutad.
– Sociala medier ger nya verktyg att utöva kontroll. Att klippa banden med förövaren är svårt, det kan handla om att få meddelanden på telefonen under lektionstid, vilket är svårt att värja sig mot. Och även om man gör slut och avföljer personen på sociala medier så kan förövaren fortsätta ha kontroll genom konton till offrets kompisar, säger Sibel Korkmaz.
Svårt att identifiera sexuellt våld
Våld av sexuell karaktär, så som att bli tvingad eller pressad till kyssar eller samlag, föregås ofta av annat våld. Att en del unga saknar referensramar från andra relationer, i kombination med samhälleliga normer, påverkar också synen på sexuellt våld.
– Vad gäller det sexuella våldet ser vi också en tydlig könsskillnad. Betydligt fler tjejer rapporterar att de blivit utsatta för våld av sexuell karaktär, jämfört med killar. Tjejer påtalar även hur normer om förväntningar om vad man ”bör ställa upp på” påverkat dem till att inte identifiera det de blivit utsatta för som våld, säger Sibel Korkmaz.
Ungdomar som utsätts för sexuellt våld tar till olika strategier för att tackla detta. Avhandlingen påvisar att det till och med kan gå så långt att ungdomarna ”går med på” att ha sex mot sin vilja för att undvika att våldet ska eskalera ytterligare.
– Strategierna kan vara sådana som tillsynes verkar destruktiva, men som just i stunden innebär ett sätt att skydda sig från våld. Det här måste förstås i sammanhanget av att det är en våldsam relation man lever i, där handlingsutrymmet kan vara begränsat till exempel på grund av hot, säger Sibel Korkmaz.
Sibel Korkmaz menar att resultatet av studien är något som alla vuxna som möter ungdomar bör ta till sig.
– Föräldrar har stor möjlighet att agera. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar att bedöma ungdomarnas behov av stöd om de får kännedom om situationen. Då handlar det om att skolpersonal känner till hur allvarligt det kan vara, att inte avfärda våld som kärleksgnabb, säger hon.
Avhandling:
Kontakt:
Sibel Korkmaz, socionom, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, sibel.korkmaz@socarb.su.se
