Världens första gyllenfärgade glasögonbjörn – snarlik den populära filmbjörnen Paddington – observerades under en forskningsexpedition i Anderna. Nu finns ny kunskap om hur den hotade björnarten lever och kan skyddas.
De är sällsynta, utrotningshotade och svårstuderade. Glasögonbjörnen är den enda björnarten på södra halvklotet, och hittills har mycket lite varit känt om den skygga björnen som sägs vara förlagan till sagans Paddington.
Nu har ett forskarteam fått fram tidigare okänd kunskap om björnarten, under en fem månader lång expedition i Anderna i Peru. Det är den första expeditionen som lyckats studera glasögonbjörnar på nära håll i det vilda, under en längre tid.
Gyllenfärgad päls förvånar
Utöver att få fram värdefull information om djurens levnadsmönster och population gjorde forskarna en överraskande upptäckt. Bland glasögonbjörnarna, vars pälsar är svarta eller mörkbruna, upptäcktes en individ med ljust gyllenbrun päls – som därmed var slående lik den populära filmbjörnen Paddington.
– Det är ovanligt med färgförändringar hos björnar och den här nästan gyllenfärgade nyansen har – såvitt vi vet – inte rapporterats hos någon glasögonbjörn tidigare. Det var fantastiskt att se, och den såg precis ut som Paddington i filmerna, säger Wilhelm Osterman, doktorand i biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till forskningsartikeln om expeditionen.
Enligt Wilhelm Osterman går det inte att med säkerhet säga vad som ligger bakom färgförändringen.
– Det kan handla om en genetisk mutation, vilket kan vara ett tecken på inavel – exempelvis på grund av en minskande population. Men det kan också vara en slumpmässig förändring, säger han.
Små ytor kan vara viktiga för björnarna
Under expeditionen såg forskarna betydligt fler björnar än väntat; 64 björnobservationer gjordes under hela studien och ibland observerade forskarna upp till fyra individer samtidigt. Genom att identifiera björnar ifrån foton beräknades tätheten av björnar till cirka 10 per 100 kvadratkilometer, vilket är en betydligt högre täthet än vad tidigare studier visat. Resultaten är förvånande eftersom glasögonbjörnarna vanligtvis lever utspridda över stora ytor, och forskarnas slutsats är att björnarna lockades till området av den goda tillgången på mat.
– Att björnarna använde en liten yta för att söka föda och att det var många björnar där samtidigt tyder på att små områden kan vara avgörande för att skydda arten på lång sikt. Att identifiera sådana ytor och se till att de inte exploateras kan därmed bli en viktig pusselbit i en bevarandestrategi för björnarna, som hotas av avskogning och ett ökat jordbruk, säger Wilhelm Osterman.
Jordbruket hotar glasögonbjörnarna
Glasögonbjörnar lever i Sydamerika och är det största rovdjuret på kontinenten. De är mycket skygga och äter främst växter, men även insekter, fåglar och gnagare.
Glasögonbjörnen klassificeras som hotad (sårbar) av International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN). Det finns cirka 20 000 könsmogna individer i världen. Antalet minskar stadigt på grund av att deras livsmiljöer försvinner, bland annat på grund av expansion av jordbruk.
Björnen Paddington ska föreställa en glasögonbjörn från Peru. Till skillnad från Paddington är dock glasögonbjörnarnas pälsar mörka – med undantag från den unika, gyllenfärgade björn som forskarna nu har upptäckt. Glasögonbjörnar har fått sitt namn av att de har vita markeringar i pälsen som liknar glasögon runt bägge ögon.
Samexistens mellan björn och människa möjlig
Han betonar att det är en stor fördel om det ibland kan räcka med att skydda mindre, särskilt viktiga ytor för björnarna, eftersom större reservat inte alltid är en möjlighet.
– För lokalsamhället blir det lättare att acceptera att ett mindre område skyddas, vilket ökar möjligheten för samexistens mellan glasögonbjörnen och människan, säger Wilhelm Osterman, som understryker att hotet mot den minskande björnpopulationen måste tas på allvar.
– Glasögonbjörnen är otroligt viktig för ekosystemet, den är en effektiv fröspridare och har stor betydelse för vegetationen. Jag hoppas att vår studie kan bli ett viktigt bidrag till arbetet med att bevara glasögonbjörnarna, säger han.
Expeditionen: spanade på glasögonbjörnar från en platå
Forskningsexpeditionen genomfördes i regionen Copal i Anderna i norra Peru, där forskarna kunde studera glasögonbjörnarna från en platå med överblick över ett område dit glasögonbjörnarna kom för att söka mat. Expeditionen leddes av Wilhelm Osterman vid Göteborgs universitet, i samarbete med en forskargrupp från Martin Luther University Halle-Wittenberg och Stony Brook University. Forskarna samarbetade också med en lokal NGO (non-governmental organisation) som bidrog i arbetet med att studera björnarna.
Kontakt:
Wilhelm Osterman, doktorand vid Göteborgs universitet, Institutionen för biologi och miljövetenskap, wilhelm.osterman@bioenv.gu.se
