En fysiskt aktiv livsstil kan minska risken att drabbas av ångestsjukdomar. Det visar en studie från Lunds universitet som följt närmare 400 000 svenskar, hälften av dem Vasaloppsåkare.
– Våra fynd stödjer samhällets satsningar för att få bukt med ångestsjukdomar. Studien synliggör vikten av att fortsätta öka vår kunskap om hur en fysisk aktiv livsstil samverkar med andra faktorer för att främja psykiskt välmående, säger Tomas Deierborg, professor i experimentell fysiologi vid Lunds universitet, som lett studien.
I studien följdes nästan 200 000 personer som åkt Vasaloppet. Dessa jämfördes med lika många personer med samma ålder och kön från övrig befolkningen. Därefter följde forskarna samtliga individer med utdrag från patientregistret över registrerade ångestdiagnoser under upp till 21 års tid.
Mindre ångest hos Vasaloppsåkare
– Vasaloppsåkarna hade nästan 60 procents lägre risk att utveckla ångestsjukdom jämfört med den övriga befolkningen. Sambandet fanns bland både män och kvinnor, säger Martina Svensson, neuroforskare vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet.
Hon och Tomas Deierborg menar att resultaten motiverar fortsatta satsningar på forskningsområdet. På sikt kommer det förhoppningsvis att gynna folkhälsan och därmed frigöra resurser för ytterligare studier.
– Fördelen med denna typ av epidemiologisk studie är att man med relativt enkla medel kan upptäcka tydliga mönster, som verkar spela roll på gruppnivå i befolkningen, och på så vis ringa in och fokusera på vad man ska undersöka vidare i mindre omfattande studier för att få mer kunskap om vad som verkligen orsakar mer eller mindre ångest, förklarar Martina Svensson.
Mer ångest hos snabbaste kvinnorna
Bland skidåkarna undersöktes också om prestationsförmågan, det vill säga hur snabbt man körde sitt lopp, påverkade risken att utveckla ångest. Det visade sig att på gruppnivå hade de snabbaste kvinnliga skidåkarna en nästan dubbelt så stor risk att utveckla ångest jämfört med de som åkte långsammast. Trots det hade de snabbaste kvinnorna fortfarande lägre risk jämfört med den övriga icke-skidåkande befolkningen. Hos männen fanns ingen sådan koppling.
– Det finns flera studier som visar att en fysiskt aktiv livsstil kan minska risken att drabbas av ångest. Vad vi ser i denna studien är att bland aktiva kvinnor verkar även den fysiska prestationsförmågan spela in och att väldigt hög prestationsförmåga inte nödvändigtvis är det mest fördelaktiga, även om det fortfarande verkar bättre än väldigt låg aktivitet. Det viktiga här är att poängtera att även de snabbaste kvinnliga åkarna hade en lägre risk för ångest jämfört med kvinnorna i övriga befolkningen, så alla grupper bör uppmuntras till en fysiskt aktiv livsstil, säger Martina Svensson.
Kan ha andra orsaker än träning
Den högre risken att drabbas av ångest hos de snabbaste kvinnliga skidåkarna försvann om de som utvecklade ångest de första fem åren exkluderades. Detta tyder på att det inte behöver vara den fysiska träningen i sig som ledde till sämre psykisk hälsa i den här gruppen, utan kanske snarare att den höga träningsnivån samtidigt kan vara kopplad till andra drivkrafter och personlighetsdrag som inte gynnar den mentala hälsan, menar forskarna.
– Studien kan inte slå fast någotdera, men den pekar på att faktorer kopplade till prestationsnivå kan ha lika stor inverkan på det psykiska måendet som den fysiska aktiviteten i sig. Dessa aspekter behöver undersökas mer ingående med avseende på kopplingen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, i synnerhet hos kvinnor, säger Martina Svensson och fortsätter:
– Andra studier tyder på att just utomhusträning kan ge en extra fördel för det psykiska välbefinnandet med den lugnande naturen och högre ljusexponeringen. Vi undersöker inte någon av dessa aspekter i vår studie. Däremot visar studier, som undersökt annan typ av fysisk aktivitet än just vintersport, liknande resultat. Därför är det troligt att anta att det är den fysiska aktiviteten i sig som är det viktiga.
Läs också: Antidepressiva – lätta att börja ta, svårare att sluta med
Epidemiologisk studie – vad är det?
Epidemiologisk forskning undersöker förekomsten av olika sjukdomar i en population (en grupp personer, redaktionens kommentar). I en epidemiologisk studie vill man undersöka om det finns samband mellan att en människa utsatts för till exempel strålning, smittämnen, stress eller cigarettrök och att personen drabbats av sjukdomar eller tillstånd, som till exempel hjärtinfarkt, lungcancer, övervikt eller högt blodtryck.
Källa: KI
Vetenskaplig artikel:
Kontakt:
Martina Svensson, neuroforskare vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, martina.svensson@med.lu.se, Tomas Deierborg, professor i neurofysiologi vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, tomas.deierborg@med.lu.se
