Så kan integrationen för ensamkommande tjejer förbättras

I studien från Göteborgs universitet, deltog sex ensamkommande kvinnor från Afghanistan i åldrarna 19–24, ett antal som gjorde det möjligt för forskarna att få en fördjupad förståelse för deras upplevelser. Kvinnorna kom till Sverige 2013−2015 och har levt i flyktingboenden där män och pojkar var i majoritet.

Ensamkommande flickor en bortglömd grupp

– När flickorna kom hit kände de inte till vilka rättigheter kvinnor i Sverige har. De behövde hela tiden förhålla sig till pojkarna på boendet, vilket kunde vara svårt eftersom att de kommer från en bakgrund där pojkar och flickor sällan lever tillsammans, säger forskaren Elisabeth Punzi, som tillsammans med doktoranden Mostafa Hosseini genomfört studien.

Deltagarna i studien menade att mer information om kvinnors rättigheter behövs för både unga och vuxna ensamkommande kvinnor. Dessutom behöver informationen upprepas vid flera tillfällen eftersom att det är svårt att som afghansk kvinna föreställa sig att du har fulla medborgerliga rättigheter i Sverige.

– Ensamkommande flickor är en lite bortglömd grupp och de här tjejerna behöver synliggöras. Något som vi diskuterat utifrån studien är att det behöver finnas både verksamheter och boenden som är riktade till enbart tjejer, säger Elisabeth Punzi.

Kulturella aktiviteter naturlig väg till integration

I studien framkom också att kulturella aktiviteter kan vara en bra och naturlig väg till integration. Att skriva poesi kunde till exempel vara viktigt för kvinnorna, eftersom poesi har en stark tradition i den afghanska kulturen. Kvinnorna började skriva poesi på svenska och lärde sig på så sätt språket, samtidigt som de hanterade svårigheter och uttryckte känslor.

Kvinnorna i studien lyfte också vikten av att ha vuxna svenskar omkring sig som kan ge stöd, förklara och bryta ensamheten.

– Samtidigt som det var svårt att vara ensam såg kvinnorna och flickorna nya möjligheter. De behövde inte längre anpassa sig till förväntningar eller krav från familjemedlemmar. De visade på en enorm beslutsamhet och förmåga och de hade framtidsplaner, säger Elisabeth Punzi.

– En deltagare sa att där de kom ifrån behöver en kvinna en man, sedan sa hon att ”Här i Sverige kan du vara din egen man”.

Vetenskaplig artikel:

Integration from the perspective of young women who came to Sweden as unaccompanied asylum-seeking girls from Afghanistan. An interpretative phenomenological analysis, European Journal of Social Work.

Kontakt:

Elisabeth Punzi, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, elisabeth.punzi@socwork.gu.se
Mostafa Hosseini, doktorand i socialt arbete vid Göteborgs universitet, mostafa.hosseini@socwork.gu.se

Fakta om studien:

Sex afghanska ensamkommande kvinnor i åldrarna 19-24 deltog i intervjuerna. Kvinnorna hade kommit till Sverige mellan 2013 – 2015. Vid intervjutiden hade de bott i Sverige mellan fyra-sex år och samtliga deltagare studerade på gymnasienivå.

Fotnot:

Studien är finansierad av Stiftelsen Allmänna barnhuset.