PFAS-kemikalier gör bröstmjölken mindre näringsrik. Kemikalierna som finns överallt i vår miljö gör att fettet minskar i bröstmjölken, och det mättade fettet ökar på bekostnad av det hälsosammare omättade.
– Det är nästan omöjligt för människor att undvika farliga kemikalierna. Därför måste vi visa vilka effekter de har och få skadliga kemikalierna förbjudna, säger Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet.
Örebrostudien är först med att visa att de så just PFAS-kemikalierna förändrar bröstmjölkens sammansättning.
– Det är flera saker som händer samtidigt. Bröstmjölken är mindre näringsrik eftersom kemikalierna påverkar lipiderna, fettet. Det är mindre fett i bröstmjölken och dessutom ser vi att det mättade fettet ökar på bekostnad av det hälsosammare omättade, säger Tuulia Hyötyläinen, som genomfört studien tillsammans med Matej Orešič, professor i biomedicin vid Örebro universitet.
PFAS-kemikalier
PFAS-kemikalier är en stor grupp ämnen. De är svåra att bryta ner och tas ofta upp av djur och växter. De har skapats för att stöta bort fett, smuts och vatten och finns i stekpannor, funktionskläder, skor, möbeltyger, matförpackningar, brandskum och skönhetsprodukter.
De är långlivade och många av dem har visat sig ha en negativ effekt på hälsan. EU har beslutat att förbjuda cirka 200 PFAS-ämnen från och med februari 2023. Det nya förbudet är resultatet av ett initiativ från Sverige och Tyskland. Men det finns flera tusen PFAS-ämnen i omlopp idag.
Bröstmjölken påverkar inte bara hur barnet växer utan också till exempel hjärnans utveckling, immunsystemet och tarmens bakterieflora.
I den här studien har forskarna analyserat mammornas blod och bröstmjölk och kvinnorna fick besvara frågor om vad de åt under graviditeten. Dessutom har de tagit avföringsprov på barnen.
PFAS påverkar barnens tarm
– Flera tidigare epidemiologiska studier har visat att mammor med en högre nivå av PFAS i blodet ammar under en kortare tid, men man har inte kunnat förklara detta. Å andra sidan har djurstudier visat att PFAS påverkar bröstkörtlarna och potentiellt gör det svårare att amma.
– Vi tror att samma sak händer hos människor och att det är potentiellt därför kvinnorna som har höga PFAS-halter inte ammar lika länge, säger Tuulia Hyötyläinen.
Sedan tidigare vet man också att kemikalierna överförs från mamman till barnet – både under graviditeten och med bröstmjölken. Örebroforskarna kunde se att kemikalierna påverkade barnens tarm – de hade en mindre utvecklad bakterieflora.
PFAS lagras i kroppen
– Kvinnor får rådet att undvika viss mat under graviditeten men PFAS-ämnen har de samlat på sig under många år. De lagras i kroppen, säger Matej Orešič.
Även om det är svårt att undvika att få i sig kemikalierna är forskarnas råd att framför allt undvika snabbmat, eftersom det finns kemikalier i förpackningarna.
– Kemikalierna finns i högre grad i fisk skaldjur och kött, eftersom de tas upp i varje led och lagras. De finns även i matförpackningar i mataffären och i frukt och grönt, säger Tuulia Hyötyläinen.
Mammor bör fortsätta amma
Men även om kvinnor inte kan undvika att få i sig kemikalierna ska de fortsätta att amma.
– Självklart ska mammor fortsätta att amma sina barn, om möjligt. Bröstmjölk är det absolut bästa för det nyfödda barnet, eftersom den är anpassad näringsmässigt till våra unika matsmältningssystem och immunsystem. Vi måste bara arbeta för att de farliga miljögifterna förbjuds och fasa ut dem, säger Tuulia Hyötyläinen.
Örebroforskarna kommer att gå vidare med en större studie med 380 kvinnor och deras barn.
Kontakt:
Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet, tuulia.hyotylainen@oru.se
Matej Orešič, professor i biomedicin vid Örebro universitet, matej.oresic@oru.se
