Digitala läromedel som är utformade för att anpassa sig till varje elevs individuella kunskapsnivå skapar problem. Den inbyggda tekniken är inte tillräckligt transparent och riskerar att vägleda eleverna utan att lärarna blir delaktiga.
Digitala läromedel kan försvåra för lärarna, visar en avhandling vid Göteborgs universitet som undersökt hur digitala matematikläromedel förändrar förutsättningarna för lärarnas undervisning.
Digitaliseringen av skolan sker i allt högre takt. Bland annat ersätts tryckta läroböcker av digitala läromedel som är konstruerade för att kontinuerligt och i realtid samla in data om eleverna och deras kunskaper.
Idén bakom teknikutvecklingen är att skapa en undervisning som stödjer varje elev individuellt och att undervisningen därefter ska anpassas efter behov. Med hjälp av artificiell intelligens, AI, ger läromedlet automatiskt rekommendationer i form av olika matematikuppgifter direkt till eleverna utifrån deras resultat.
Lärare hindrade av digitala läromedel
– Det skapar problem för lärarna som använder det gemensamma klassrummet för att uppmuntra till matematiska diskussioner. Såväl möjligheten att arbeta didaktiskt för att stödja elevernas kollektiva lärande som chansen att få tillgång till elevernas kunskaper blir mycket svårare, säger Marie Utterberg Modén, doktorand och avhandlingens författare.
Forskningen som ligger till grund för avhandlingen är genomförd i grundskolan, främst i årskurserna 7-9, med hjälp av klassrumsobservationer och intervjuer med 41 matematiklärare.
Sammanlagt består avhandlingen av fyra delstudier där det framgår att lärarna upplevde att verktyget tog över vissa delar av deras arbetsuppgifter, utan att vara transparent i de automatiserade besluten.
– Lärarna är ansvariga för att stödja eleverna i linje med läroplanen. Då blir det ett problem att anpassade, så kallade adaptiva, funktioner som är inbyggda i de digitala läromedlen ger didaktiska rekommendationer och vägleder eleverna utan att läraren känner sig delaktig, säger hon.
Förändrar lärarnas roll i klassrummet
Marie Utterberg Modén poängterar att motsättningarna i klassrummen mellan den tryckta läroboken – som har en lång tradition inom matematikundervisningen – och nya digitala läromedel också ska ses som en möjlighet till utveckling.
– Det finns mycket som är bra med dessa läromedel, som att lärarna lättare identifierar elever som riskerar att inte nå målen och därmed kan ändra undervisningen, säger hon.
Enligt avhandlingen måste digitala läromedel förstås i ett bredare perspektiv än bara som ytterligare ett nytt verktyg. Det är något som förändrar lärarnas roll och undervisningen i klassrummet.
Det blir inte minst tydligt när digitala läromedel ska integreras i en etablerad miljö där tryckta läroböcker länge varit det dominerande verktyget för att förmedla ämnesinnehåll och undervisningsstruktur.
– Det kan framstå som att tekniken bör designas utifrån klassrummets förutsättningar, men det går också att argumentera för att det är nödvändigt att förändra skolan generellt för att ta stöd av de digitala teknologierna, säger hon.
Avhandling:
Kontakt:
Marie Utterberg Modén, doktorand vid institutionen för tillämpad informationsteknologi, Göteborgs universitet, marie.utterberg@ait.gu.se
