Infångad nattskärra sitter i en människas hand
Nättskärra. Bild: Gabriel Norevik
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Flyttfåglar varierar sin flyghöjd mycket oftare än forskare hittills har trott. Det visar data från små loggar som forskare vid Lunds universitet fäst på nattskärror. Under ett års tid har mätarna registrerat höjden som flyttfåglarna befunnit sig på, var femte minut.

Det kan handla om några tiotalet meter, eller ett par hundra meter, till och med någon kilometer. Oavsett hur många meter nattskärrorna rör sig vertikalt gör de det nästan hela tiden.

– Det är tvärtemot den traditionella uppfattningen att flyttfåglar likt linjeflyg stiger till en specifik höjd som de sedan upprätthåller under större delen av flygningen, säger Gabriel Norevik, biolog vid Lunds universitet och den som lett studien.

Nattskärrornas flyghöjd mättes från Sahara till Sverige

Forskarna vet inte varför nattskärrorna byter flyghöjd regelbundet, men de tolkar det som kontinuerliga justeringar och anpassningar till förändrade vind- och temperaturförhållanden. Alternativt att fåglarna aktivt söker optimala flygförhållanden genom att leta på olika höjder.

Fåglarna verkar inte ha förmåga att tolka flygförhållanden på höjder som väsentligt avviker från höjden de befinner sig på, enligt Gabriel Norevik.

Forskarna har hämtat all information från små dataloggar som väger cirka två gram och som varit fästa på nattskärrorna i ett år. Loggarna har således registrerat data både på hösten när nattskärrorna flyttar till övervintringsområdena söder om Sahara och när de på våren flyttar tillbaka till häckningsplatserna i norra Europa.

Fåglarna flaxar både när de stiger och sjunker

Förutom att mäta flyghöjd har loggarna registrerat hur aktiva fåglarna varit med sina vingar och om de flaxat eller glidflugit. Loggarna visar att fåglarna ofta slagit med vingarna även då de gått ner i höjd.

Tills nu har aktiv flygning där fåglar flaxar med vingarna förknippats med hög energiåtgång och glidflykt som något som sparar energi.

– Detta hade jag inte kunnat föreställa mig. Men kanske är det lite som när man cyklar, oavsett om man trampar eller inte så går det lättare i nedförsbacke, säger Gabriel Norevik.

Vetenskaplig artikel:

Flight altitude dynamics of migrating European nightjars across regions and seasons, Journal of Experimental Biology

Kontakt:

Gabriel Norevik, postdoktor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, gabriel.norevik@biol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera