Offentlig sektor kan bidra till en omställning mot ett mer ekologiskt jordbruk genom grön upphandling. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
De senaste årtiondena har ekologisk livsmedelsproduktion fått stor uppmärksamhet i diskussioner kring hur vi ska nå Sveriges och EU:s miljömål. EU uppmuntrar medlemsländerna att använda så kallad grön offentlig upphandling för att få offentlig sektor att öka sina ekologiska livsmedelsinköp. Därmed skapar man incitament för jordbrukare att ställa om sin produktion.
Målet är 25 procent ekologiska livsmedel inom offentlig sektor
I Sverige har det funnits subventioner för ekologiskt jordbruk sedan mitten av 90-talet. År 2006 satte Sveriges riksdag upp ett mål om att 25 procent av offentlig sektors livsmedelskonsumtion skulle vara ekologisk.
– Effekten av grön offentlig upphandling som ett miljöpolitiskt styrinstrument är inte självklar. Den beror exempelvis på den offentliga sektorns storlek som köpare, dess kapacitet att implementera denna typ av policy, samt privata konsumenters priskänslighet, säger Hanna Lindström, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet.
– Konsumenters priskänslighet för ekologisk och konventionell mat, och detaljhandelns prissättningsstrategier, är centrala för att subventionerna ska få avsedd effekt. Men trots att det finns ett stort politiskt intresse för ekologisk livsmedelsproduktion i Sverige så saknas det i hög utsträckning empirisk forskning om dessa faktorer,
Ekologiska livsmedelsinköp ökar andelen ekologisk jordbruksmark
I sin forskning har Hanna Lindström därför studerat hur grön offentlig upphandling kan fungera som ett miljöpolitiskt styrinstrument. Hon har analyserat svenska kommuners ekologiska livsmedelsinköp över tid.
– Resultaten visar att ekologiska livsmedelsinköp har en positiv effekt på mängden ekologisk jordbruksmark i Sverige. Denna effekt kan framförallt kopplas till den samlade köpkraften hos svenska kommuner.
– Jag har också studerat vilka faktorer som kan tänkas påverka grön offentlig upphandling. Trots att de policys som syftar till att öka kommunens ekologiska livsmedelsinköp är frivilliga, och kostsamma, tillämpas de ändå i hög utsträckning.
Konsumenter känsliga för prisförändringar på ekologisk mjölk
Med hjälp av uppgifter från mejeriindustrin och detaljhandeln har Hanna Lindström också undersökt skillnader i efterfrågan och prissättning mellan ekologisk och konventionell mjölk.
– Genom att använda data på streckkodsnivå för ekologiska och konventionella mjölkprodukter skattar jag svenska konsumenters priskänslighet. Det vill säga hur mycket efterfrågan på mjölk förändras när priset förändras. Jag kan då se att efterfrågan på ekologisk mjölk är mer priskänslig än efterfrågan på konventionell mjölk. Konsumenterna verkar ha starka preferenser för de traditionella leverantörernas märken.
– Jag undersöker också hur konsumentpriset påverkas av höjningar, respektive sänkningar av mjölkpriset från mejerierna. För konventionella mjölkprodukter pekar resultaten på så kallad positiv asymmetri. Det innebär att en höjning av mjölkpriset från mejerierna märks mer och snabbare för konsumenterna, jämfört med en prissänkning. När det gäller ekologisk mjölk är denna positiva asymmetri inte lika framträdande. Därmed kommer konsumenterna att uppleva mindre skillnader i priset på ekologisk mjölk när mejerierna höjer eller sänker sina priser gentemot detaljhandeln.
Offentlig sektor kan bidra till mer ekologiskt jordbruk
Hanna Lindström visar på den potential som finns hos grön offentlig upphandling till att bidra till en ökad ekologisk livsmedelsproduktion. Hon ger också en tydligare bild av hur efterfrågan på, och prissättningen av, ekologiska livsmedel ser ut inom svensk detaljhandel.
– Tillsammans med mina kollegor kan jag visa att den gemensamma köpkraften kan bidra till en ökad omställning bland svenska jordbrukare. Även om offentlig sektor står för en relativt liten andel av marknaden för livsmedel.
– Jämfört med tidigare studier från andra marknader finner jag också en relativt hög priskänslighet gentemot ekologisk mjölk bland svenska konsumenter. En förklaring kan vara svenska konsumenters starka preferenser för traditionella märken. Måhända finns det lokala anknytningar som redan appellerar till konsumenternas miljömedvetenhet, , säger Hanna Lindström.
Dessa nya kunskaper kring grön offentlig upphandling och priskänslighet bidrar till att myndigheter och praktiker har bättre möjlighet att utforma effektiva policyförslag, menar hon.
Avhandling:
Food for Thought: Essays on Green Public Procurement and the Market for Organic Food. (Svensk titel: Uppsatser om grön offentlig upphandling och marknaden för ekologiska livsmedel)
Kontakt:
Hanna Lindström, Handelshögskolan vid Umeå universitet, hanna.lindstrom@umu.se
