Är det möjligt att förbättra sin språkförmåga genom att använda verktyg och kan förmågan att hantera verktyg finslipas genom språkövningar? Enligt forskning från Karolinska Institutet stämmer det.
Den vedertagna uppfattningen att vår språkliga förmåga är kopplad till specialiserade områden i hjärnan har förändrats under senare år. Nu vet man att det finns ett samband mellan förmågan att förstå komplex meningsbyggnad och den finmotoriska förmågan att hantera verktyg. Båda förmågorna styrs nämligen av celler i de basala ganglierna.
Basala ganglier
En viktig funktion för de basala ganglierna är att initiera och avsluta rörelser. De basala ganglierna kontrollerar även omedvetna rörelser som kontraktion av skelettmuskler, ett exempel på detta är armsvingen när vi går. Basala ganglier är även viktiga vid processer inom medvetande, minne, planering och justering av känslor.
Källa: Wikipedia
Studien genomfördes i Frankrike och deltagarna var uppdelade i tre grupper med 26 personer i varje grupp, där två av grupperna var kontrollgrupper.
Aktiverade basala ganglierna
Under den motoriska övningen skulle deltagarna placera ut små träpinnar i oregelbundet placerade hål med hjälp av en 30 cm lång tång. De språkliga övningarna gick ut på att besvara grammatiskt komplexa påståenden. Under alla moment mättes deltagarnas hjärnaktivitet.
– Intressant nog kunde vi visa att hanteringen av verktyget och de grammatiska övningarna aktiverade samma grupp nervceller i storhjärnan, de så kallade basala ganglierna, som bland annat är involverade i frivilliga rörelser, säger studiens sisteförfattare Claudio Brozzoli, forskare vid Inserm och anknuten forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
I nästa steg undersökte forskarna om träning av en förmåga kan förbättra den andra. Det vill säga om användningen av tången också kan förbättra förmågan att förstå grammatiskt komplexa påståenden.
Nu gjorde deltagarna språkövningen före och efter 30 minuters motorisk träning med tången. En kontrollgrupp gjorde sina motoriska övningar utan hjälpmedel, en annan gjorde inga motoriska övningar.
Bättre resultat efter motoriska övningar
Forskarna fann att deltagarna som gjorde de finmotoriska övningarna med tång lyckades allt bättre med den svåra grammatiken. Kontrollgrupperna förbättrade inte sina resultat i de språkliga momenten.
Dessutom visade resultaten att övningarna i grammatisk förståelse förbättrade den motoriska användningen av verktyget.
Nu diskuterar forskarna hur fynden kan överföras till klinisk användning.
– Vi utvecklar ett protokoll för rehabilitering och förbättrad språkförmåga hos patienter med relativt bevarade motoriska förmågor, till exempel ungdomar med utvecklingsrelaterade språkstörningar. Förutom dessa viktiga möjligheter, ger resultaten en inblick i hur språket utvecklats genom människans historia. Kanske är det så att våra avlägsna förfäders användning av verktyg ställde kognitiva krav som bidragit till ett allt mer nyanserat skrift- och talspråk, säger Claudio Brozzoli.
Vetenskaplig artikel:
Tool use and language share syntactic processes and neural patterns in the basal ganglia. (Simon Thibault, Raphaël Py, Angelo Mattia Gervasi, Romeo Salemme, Eric Koun, Martin Lövden, Véronique Boulenger, Alice C. Roy, Claudio Brozzoli), Science.
Kontakt:
Claudio Brozzoli, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, claudio.brozzoli@ki.se
Fotnot:
Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, ANR (Agence nationale de la recherche), och LabEx ASLAN.
