Även en mild form av covid-19 kan dröja sig kvar i kroppen och påverka immunförsvaret. En ny studie visar att makrofager, som är viktiga för att bekämpa infektioner, har tecken på förhöjd inflammation tre till fem månader efter tillfrisknandet.
Långvariga besvär är relativt vanligt efter en svår sjukdom i covid-19, men kan även drabba personer som haft milda symptom.
Som ett led i att öka kunskapen om långsiktiga immunavvikelser hos patienter som återhämtat sig från den akuta fasen av infektionen, presenterar nu en forskargrupp en ny studie.
Makrofager är förändrade
Studien visar att en viss typ av immunceller som kallas makrofager (vita blodkroppar som angriper och ”äter upp” främmande och skadliga ämnen i kroppen, redaktionens kommentar) är påverkade flera månader även efter en mild covidinfektion.
– Vi kan visa att makrofagerna från personer med mild covid-19 visar ett förändrat inflammatoriskt och metaboliskt uttryck tre till fem månader efter infektion. Trots att majoriteten av dessa personer inte hade några kvarvarande symptom så var deras immunsystem mer känsligt än hos de friska personerna, säger Craig Wheelock, docent vid Karolinska institutet och en av författaren till studien.
Makrofager isolerades
I den aktuella studien har forskarna analyserat blodprover från 68 personer som haft mild covid-19. De har jämförts med en kontrollgrupp på 36 personer som inte haft sjukdomen.
Forskarna isolerade makrofagerna i laboratoriet och stimulerade dem med bland annat spikeprotein, stereoider och lipopoly-sackarider (LPS), som är en molekyl som retar immunsystemet.
Därefter gjordes en RNA-sekvensering av cellerna för att mäta aktiva gener. Forskarna mätte även förekomsten av en viss form av molekyler, så kallade eikosanoida signalmolekyler, som är ett viktigt inslag vid inflammationer.
– Det är inte oväntat att det finns en större mängd eikosanoida molekyler hos personer med covid-19 då sjukdomen leder till inflammationer, men det var oväntat att produktionen av dem fortfarande var högre flera månader efter infektionen, säger Craig Wheelock.
Högre halt av inflammatorisk signalämne
Studien visade även att makrofagerna hos personer som haft mild covid hade en förhöjd halt av leukotriener, som är en form av inflammatoriska signalämnen kända för att kunna orsaka astma. De är också inblandade i immunförsvaret vid influensa.
– En ihållande ökning efter sars-cov-2-infektion skulle kunna orsaka ökad känslighet för luftvägsinflammation, men skulle också kunna förbättra den antivirala immuniteten mot sars-cov-2 eller andra virus, säger Julia Esser-von Bieren, forskargruppsledare vid Helmholtz Center Munich.
Inga symptom efter ett år
Blodproverna togs vid två olika tillfällen. Det första togs tre till fem månader efter en covidinfektion, det andra togs efter tolv månader.
Efter tre till fem månader hade drygt 16 procent kvarvarande milda symptom medan resten var symptomfria. Efter tolv månader sågs inga kvarvarande symptom och det fanns inte längre någon skillnad i inflammatoriska markörer mellan personer som haft covid-19 och den friska kontrollgruppen.
Långtidscovid undersöktes inte
Diagnosen postcovid, som också kallas långtidscovid, har inte undersökts specifikt i studien. Forskarna anser att mer forskning behövs för att utröna om resultaten kan kopplas direkt till postcovid.
– Vi skulle vilja göra en motsvarande studie där vi involverar både personer med svår covid-19 och personer utan covid-19 men som har någon annan luftvägssjukdom, som till exempel influensa. Då kan vi undersöka om det som drabbar covid-19-patienter också drabbar dem med till exempel säsongsinfluensa, säger Julia Esser-von Bieren.
Vetenskaplig artikel
Mild COVID-19 imprints a long-term inflammatory eicosanoid- and chemokine memory in monocyte-derived macrophages, publicerad i Mucosal Immunology.
Kontakt:
Craig Wheelock, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska institutet, craig.wheelock@ki.se
