Ärftlighet spelar stor roll vid autism, men en studie på tvillingar visar att även låg födelsevikt, kramper och infektioner under de första levnadsåren kan öka risken för neuropsykiatriska diagnoser.
Autismspektrum-tillstånd kännetecknas av begränsningar i social kommunikation och socialt samspel. Det kan också innebära begränsningar i beteenden, intressen och aktiviteter.
I en studie har forskare undersökt vilka miljöfaktorer som kan kopplas till autism. Det har man gjort genom att studera enäggstvillingar.
Med hjälp av tvillingstatistik kan forskare justera för både gener och delad miljö. Det ger bättre möjlighet att besvara frågan om vilka unika faktorer i miljön som påverkar att den ena tvillingen har autism eller någon annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), men inte tvillingsyskonet.
Låg födelsevikt
Forskarna fann bland annat att autistiska symtom var vanligare hos de tvillingar som hade lägre födelsevikt i jämförelse med syskonet.
Autistiska symtom var även vanligare hos tvillingar som fått medicinsk behandling i samband med födseln, haft kramper, hjärnskakning eller många infektioner under uppväxten jämfört med tvillingsyskonet som inte hade dessa riskfaktorer.
Forskarna fann även att skillnad i födelsevikt mellan tvillingar var relaterat till mer adhd-symtom hos tvillingen med lägre vikt.
Tidiga riskfaktorer
Även om tidigare forskning har visat att ärftligheten för autism är hög, så har tvillingforskning påvisat att en betydande andel beror på miljöfaktorer. Detta berör i huvudsak så kallade icke-delade miljöfaktorer, det vill säga faktorer som skiljer familjemedlemmar åt och som gör att man utvecklas olika.
– Resultaten inom tvillingpar påvisar ett samband mellan exponering för faktorer i samband med födseln och de första levnadsåren och efterföljande NPF. Fynden tyder även på att autism kan vara särskilt kopplat till ett ökande antal tidiga riskfaktorer, säger studiens huvudförfattare Johan Isaksson, psykolog och docent vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.
Kan bidra till förebyggande åtgärder
Kunskapen från studien kan ha betydelse för tidiga insatser, menar Johan Isaksson.
– Resultaten är potentiellt viktiga för att bättre förstå vilka faktorer som bidrar till autism vilket kan bidra till tidig upptäckt, förebyggande åtgärder och tidiga insatser inom exempelvis mödra- och barnhälsovården, säger han.
Studien har gjorts tillsammans med forskare på KIND vid Karolinska institutet där även datainsamlingen skedde.
Vetenskaplig studie:
Kontakt:
Johan Isaksson, psykolog inom barn-och ungdomspsykiatrin och docent vid Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet. johan.isaksson@neuro.uu.se
