Luftföroreningar kopplas till ökad risk för covid-19 hos unga
CoronavirusetLuftföroreningarÄr du under 30 och bor på en trafiktät adress i Stockholm? Då ökar risken att få covid-19, visar en studie på unga vuxna.
Föroreningar i utomhusluft kan bidra till luftvägsinfektioner som influensa och sars. Därför väckte pandemin farhågan att luftföroreningar även skulle kunna leda till ökad risk för infektion med coronaviruset sars-cov-2. Studier har också visat att områden med sämre luftkvalitet oftare har fler fall av covid-19.
Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt detta närmare genom att studera kopplingen mellan individuell exponering för luftföroreningar vid bostadsadresser och positivt pcr-test för coronaviruset hos unga vuxna i Stockholm.
Föroreningar från trafik
Resultaten visar att exponering för vissa trafikrelaterade luftföroreningar kopplas till ökad risk för ett positivt test.
– Våra resultat bidrar till den växande mängden bevis för att luftföroreningar spelar en roll för covid-19 och ger stöd för att det verkligen finns fördelar med att förbättra luftkvaliteten, säger Olena Gruzieva, docent vid Karolinska Institutet och medförfattare till studien.
Över 400 unga deltagare följdes i studien
Studien utgår från det populationsbaserade BAMSE-projektet som har följt drygt 4 000 deltagare i Stockholm med upprepade undersökningar från födseln.
Genom att koppla dessa data till smittskyddsregistret SmiNet identifierade forskarna 425 deltagare som hade testat positivt på pcr-test för sars-cov-2 mellan maj 2020 och slutet av mars 2021. Deltagarna var i genomsnitt 26 år och 54 procent var kvinnor.
Dagliga utomhuskoncentrationer av olika luftföroreningar vid deltagarnas hemadresser beräknades med spridningsmodeller.
Föroreningarna var partiklar med en diameter mindre än 10 mikrometer (PM10) respektive 2,5 mikrometer (PM2.5), sotpartiklar och kväveoxider.
Forskarna undersökte sambanden mellan infektion och exponering för luftföroreningar dagarna innan positivt pcr-test, på dagen för testet och på senare kontrolldagar. Varje deltagare fungerade som sin egen kontroll vid de olika tidpunkterna.
Samband mellan exponering och infektion
Resultaten visar kopplingar mellan risk för infektion och exponering för föroreningar mindre än 10 mikrometer och 2,5 mikrometer i diameter två dagar innan positivt test, och exponering för sotpartiklar dagen innan.
Forskarna såg ingen koppling mellan risken för infektion och kväveoxider.
Risk ökar med sju procent
Riskökningen var ungefär sju procent per partikelhaltökning motsvarande kvartilavståndet, det vill säga skillnaden mellan den första kvartilen (25 procent) och den tredje kvartilen (75 procent) av de beräknade partikelkoncentrationerna.
– Sju procent låter kanske inte så mycket, men eftersom alla mer eller mindre exponeras för luftföroreningar kan sambanden ha stor betydelse för folkhälsan, säger Erik Melén, projektledare för BAMSE och medförfattare till studien.
Effekten påverkades inte av kön, rökning, övervikt eller astma.
Koppling till långtidscovid studeras
Forskarna noterar att resultatet påverkas av testbenägenhet, det vill säga att lämna PCR-prov, och att många unga vuxna var asymtomatiska eller hade milda symtom efter infektion.
Forskarna undersöker nu kopplingen mellan luftföroreningar och långvariga effekter av covid-19 hos unga vuxna.
Vetenskaplig studie:
Short-term air pollution exposure and SARS-CoV-2 infection among young adults in Sweden, JAMA Network Open.
Kontakt:
Olena Gruzieva, docent vid institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, olena.gruzieva@ki.se
Erik Melén, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska institutet, erik.melen@ki.se
