Extrema temperaturer i klimatförändringarnas spår har redan drabbat Indien och Pakistan. I en studie bedömer forskare att värmeböljorna framöver kommer att bli fler med svåra konsekvenser för miljontals människors liv och försörjning – om inte åtgärder sätts in för att nå målen i Parisavtalet.
I Indien och Pakistan är värmeböljor med temperaturer över 40 grader i skuggan ett direkt livshotande extremväder. I en studie har forskare skissat på olika scenarier med utgångspunkt från konsekvenser som värmeböljorna kan få i Sydasien till år 2100.
– Vi skapade ett samband mellan extremvärme och befolkning. I ett bästa scenario så lyckas vi följa Parisavtalet, och då tillkommer ungefär två värmeböljor per år och cirka 200 miljoner människor exponeras för värmeböljan, säger Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborg universitet och fortsätter:
– Men om länderna fortsätter bidra till växthuseffekten som idag och bebygger platser som bidragit till sänkta temperaturer så tror vi att det kan bli fem värmeböljor fler per år och över en halv miljard människor blir exponerade för värmeböljor i slutet av seklet.
En värmebölja varar i över en vecka
I studien definieras en värmebölja som ett relativt mått där temperaturen är minst lika hög som under de tio procent varmaste sommardygnen mellan 1975 och 2014 i regionen.
Författarna har använt temperatur över 35 grader Celsius på dagen och 25 grader på natten, minst tre dagar i rad, som tröskelvärden för att kartlägga värmeböljorna.
En värmebölja varar i cirka tio dagar och till skillnad från i exempelvis Sverige sker ingen större avkylning på natten. Temperaturen är hög dygnet runt. Befolkningen har i olika grad acklimatiserat sig för en viss temperatur och luftfuktighet.
Flodslätter utsatta
Studien pekar ut slättområdena kring floderna Indus och Ganges som särskilt utsatta. Värmen är hög och många människor bor i områdena.
Deliang Chen påpekar att sambandet mellan värmeböljor och befolkning gäller åt båda hållen. Befolkningens storlek påverkar antalet värmeböljor i framtiden. En större befolkning driver upp utsläppen när konsumtionen och transporterna ökar.
Även samhällsplaneringen är viktig. Om nya städer och byar byggs på ställen som inte är lika utsatta för värmeböljorna kan antalet människor som påverkas minska.
Vägval blir avgörande
Det är en stor spännvidd i antalet exponerade människor i beräkningsmodellen och utvecklingen kommer att påverkas av ländernas vägval för samhällsutveckling, menar forskarna.
– Det är framtidens utsläpp av växthusgaser och partiklar som avgör hur kraftig exponeringen blir. Vi kan mer än halvera den exponerade befolkningen om vi minskar utsläppen så vi når målet i Parisavtalet. Både begränsnings- och anpassningsåtgärder kan göra stor skillnad, säger Deliang Chen.
Stigande värme leder till flyktingvåg
Redan i dag har värmeböljorna skapat stora problem i Indien och Pakistan. Jordbrukare har drabbats hårt när veteskördarna torkar bort och odlingarna har flyttat högre upp på bergssluttningarna för att undkomma extremvärmen. I flytten har stora arealer träd som bidragit till lägre temperaturer avverkats.
– Med en större befolkning ökar markanvändningen, vilket i sig kan driva upp värmen ytterligare. För varje värmebölja kommer en ökad dödlighet och minskad produktivitet, eftersom få kan arbeta i 45-gradig värme. Jag befarar att alltsammans i slutänden kan leda till en flyktingvåg om inget görs, säger Deliang Chen.
Artikel:
Future Population Exposure to Daytime and Nighttime Heat Waves in South Asia, Earth’s future
Kontakt:
Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborg universitet, deliang@gvc.gu.se
