Det nya vaccinet innehåller fler delar av coronaviruset, som inte muterar lika lätt som spikprotein. Tanken är att det ska ge ett bredare skydd, mer likt det efter genomgången infektion, säger Matti Sällberg, en av forskarna bakom det coronavaccinet.
Det är forskare vid Karolinska Institutet som utvecklar det nya coronavirusvaccin, som ska vara mindre känsligt för mutationer och rustat även för framtida coronavirus. Det visar lovande resultat i studie på möss, och nu hoppas forskarna kunna gå vidare till säkerhetsstudier på människor.
– Det här är en ny generation av coronavaccin. Tanken är att det ska ge ett bredare skydd som mer liknar det vid genomgången infektion, och är lite mer framtidssäkrat än de vacciner som används idag, säger Matti Sällberg, professor vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet.
Vacciner av olika typer har haft stor betydelse för att bromsa pandemin orsakad av coronaviruset sars-cov-2. En utmaning är virusets förmåga att mutera, det vill säga förändra sig för att undkomma människans immunförsvar.
Dna från både spikproteiner och andra virusprotein
De flesta av dagens vacciner bygger på att använda delar av coronavirusets så kallade spikprotein för att aktivera kroppens immunförsvar mot viruset. Det är ett bra vaccinprotein, men nackdelen är att just i spikproteinet uppstår mutationer ofta, vilket kan påverka vaccinernas effekt.
Forskarna vid Karolinska Institutet utvecklar därför ett vaccin som innehåller fler delar av viruset; däribland delar som inte muterar i samma takt som spikproteinet.
Vaccinet är ett dna-vaccin, vilket innebär att det består av dna-sekvenser, som när de förs in i kroppen får cellerna att producera de protein som dna-sekvenserna innehåller instruktioner för. Immunsystemet uppfattar proteinet som främmande och börjar bilda antikroppar mot det.
I det här fallet handlar det om dna för delar av spikproteinet från tre olika coronavirusvarianter samt dna för ytterligare två virusproteiner, kallade M och N, där mutationer är ovanligare.
Känner igen coronavirus i fladdermöss
I den nu publicerade studien visar forskarna bland annat att vaccinet skyddar möss mot allvarlig infektion med beta-varianten av sars-cov-2, en variant som kan undvika immunförsvaret, och aktiverar immunceller (T-celler) som känner igen coronavirus som finns hos fladdermöss.
Forskarna ser framför sig att vaccinet skulle kunna användas som ett boostervaccin, det vill säga ges som påfyllnad efter grundvaccinering med andra vacciner.
– Nästa steg är att testa det på människa i en liten säkerhetsstudie, en så kallad fas I-studie, och vi har lämnat in ansökningar om tillstånd för det, säger Matti Sällberg.
Läs också: Vad finns egentligen i sprutan? och andra artiklar om coronavaccinet
Information om intressenter
Vaccinet har designats och testats vid Karolinska Institutet i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och Kungliga Tekniska Högskolan. Infektionsstudier och toxikologiska studier har genomförts i samarbete med Folkhälsomyndigheten och företaget Adlego Biomedical i Solna. Northx Biologics i Matfors har producerat vaccinet.
Vaccinet ges med ett nyutvecklat instrument för dna-vaccination framtaget av det italienska företaget IGEA Biomedical. I projektet deltar även forskare från Justus-Liebig-universitetet i Tyskland, som har studerat hur det medfödda immunsvaret påverkas av vaccinet.
Forskningen har finansierats genom EU:s program Horizon 2020 (Opencorona) och ERINHA, av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Vinnova, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, CIMED, ALF-anslag från Region Stockholm och med stöd från privata donatorer.
Matti Sallberg och medförfattaren till publiceringen om studien, Lars Frelin, är grundare av och delägare i Svenska Vaccinfabriken Produktion, som äger patentansökningar för vaccinet.
Vetenskaplig artikel:
A universal SARS-CoV DNA vaccine inducing highly crossreactive neutralizing antibodies and T cells( Sofia Appelberg, Gustaf Ahlén, Jingyi Yan, Negin Nikouyan, Sofie Weber, Olivia Larsson, Urban Höglund, Soo Aleman, Friedemann Weber, Emma Perlhamre, Johanna Apro, Eva-Karin Gidlund, Ola Tuvesson, Simona Salati, Matteo Cadossi, Hanna Tegel, Sophia Hober, Lars Frelin, Ali Mirazimi och Matti Sallberg)EMBO Molecular Medicine .
Kontakt:
Matti Sällberg, professor, Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, matti.sallberg@ki.se
