I början av förra seklet var Detroit en blomstrade industristad – nu är den USA:s fattigaste. När vita högutbildade unga lockas till staden skapar det stark ekonomisk utveckling, men också motsättningar.
– Detroit är Amerikas fattigaste storstad, med en i huvudsak svart befolkning. Staden har präglats starkt av att den vita befolkningen och välståndet flyttade ut när det blev kris. När vita och välstånd nu flyttar tillbaka igen, till en stad som har omformats för att passa dem, väcker det både ilska och uppgivenhet hos dem som har levt i staden hela sitt liv, säger Simon Johansson, socialantropolog som just disputerat med avhandlingen ”Comeback Detroit: The return of whites and wealth to a Black city”.
Detroit – från succé till katastrof
- Under 1900-talets första hälft var Detroit Amerikas största ”boom town”, en av världens mest utvecklade, välbärgade och snabbast växande städer.
- I Detroit föddes både en ny typ av produktion – det löpande bandet – och ett nytt sätt att färdas och leva – bilen och bilismen, två fenomen som kommit att forma vår värld idag.
- Under 1900-talets andra hälft blev Detroit Amerikas största ”ghost town”, en av världens snabbast krympande städer både demografiskt och ekonomiskt, med en befolkning och ett skatteunderlag som minskade med 60 procent. Framförallt var det vita amerikaner ur medel- och arbetarklassen som lämnade staden.
- Under årtionden har det gjorts upprepade försök att vända den nedåtgående spiralen, men utan framgång. 2013 förklarades staden bankrutt och blev därmed den största konkursen inom offentlig sektor i Amerikas historia.
Locka människor, inte företag
Studien utforskar åren som följde direkt efter konkursen och det som kallas för Detroits ”comeback”. Det är en period när vita så kallade ”millenials”, i en svensk kontext skulle man säga ”Generation Y”, börjar flytta tillbaka till staden, många av dem barnbarn till den vita befolkning som tidigare gav sig iväg.
Förändringen är ett resultat av en medveten ny strategi för att vända utvecklingen i staden. Istället för att locka tillbaka företag och jobb som vid tidigare insatser, försöker man nu istället locka tillbaka en yngre, mer välutbildad och välbeställd befolkning. Tanken är att gruppen ska bidra till innovation och skapandet av nya arbetstillfällen och företag, samtidigt som deras konsumtionskraft ska blåsa nytt liv i affärer, restauranger och kaféer.
Arkitekturen utformades mot målgruppen
– Dels gjordes det genom stadsplanering och arkitektur, där staden i högre grad utformades för att svara mot gruppens önskningar och behov. Och dels handlade det om att skapa ekonomiska program som rabatterat husägande och lägenhetshyra och att skapa särskilda visioner och bilder för stadens framtid, säger Simon Johansson.
Överlag har de nya strategierna fungerat för att göra Detroit till en rikare, men också vitare, stad än för bara några år sedan. Men det är en utveckling som missat en viktig punkt, segregationen, som snarare cementerats än minskat.
Utanförskapet fanns kvar
– Om vi skulle jämföra med Stockholm skulle det vara som att mängder av unga vita innerstadsbor plötsligt flyttat till Rinkeby och gjort det till ett av Sveriges hippaste och snabbast växande områden, samtidigt som de som tidigare bodde där fortsatt att leva i utanförskap.
Ett faktum som krockar med självbilden hos den grupp unga vita som flyttar tillbaka.
– Som individer är de måna om att vara progressiva och upplysta och ser gärna sig själva som en grupp som bryter mot äldre generationers rasism och segregation. Samtidigt visar min forskning att de istället tenderar att umgås med andra som liknar dem själva och bosätter sig i områden med andra nyinflyttade där de känner sig hemma, även om de påstår och säger motsatsen, säger Simon Johansson.
Vithet inte norm i Detroit
Enligt Simon Johansson är exemplet Detroit som ”svart stad” unikt eftersom staden är en av få platser i Amerika där vita och vithet inte är norm utan ses som det som är avvikande. Det gör att så kallade vita ”millenials” som grupp sticker ut mer än vad den gör på andra platser i Amerika.
– Här visar min forskning hur en generation som vill göra upp med rasism och segregation riskerar att återskapa rasism och segregation på sätt som är mer dolda, både för andra och för dem själva, säger Simon Johansson.
Evenemang skapar social stabilitet
Men trots motsättningarna och de ökande klyftorna mellan svarta och vita, unga och gamla, nyinflyttade och infödda, har Detroits ”comeback”, enligt Simon Johansson, också präglats av en förvånansvärd social stabilitet. En förklaring till detta är framväxten av två stora, återkommande urbana och folkligt populära evenemang. Varje vecka erbjuder dessa rituella folkfester – en kollektiv cykeltur och en middag för gräsrotsfinansiering (”crowdfunding”) – människor en möjlighet att, tillsammans med andra, utforska en stad utan motsättningar.
– Evenemangen skapar starka passioner och känslor hos dem som deltar. Min analys visar dels hur passioner och känslor skapas rent praktiskt, genom design, och dels hur de får en ökad betydelse genom att de bjuder in människor till att vara med och förändra staden tillsammans, samtidigt som de ser och förstår stadens förändring bättre.
Avhandling:
Comeback Detroit: The return of whites and wealth to a Black city.
