Vattnet som släpps ut från fartygens avgasreningssystem, den så kallade skrubbern, står för upp till nio procent av vissa cancerframkallande och miljöskadliga ämnen som släpps ut i Östersjön.
Östersjön räknas som ett av världens mest förorenade hav. Nu visar forskning från Chalmers en relativt okänd miljöbov i sammanhanget. På bara ett år släppte fartyg, som renade sina avgaser i *skrubbrar, ut 200 miljoner kubikmeter miljö- och hälsofarligt tvättvatten i Östersjön. Det är betydligt mer än vad som tidigare har varit känt och sedan studien genomfördes har antalet fartyg med skrubbrar mer än tredubblats.
*En skrubber tvättar avgaser
Ett växande miljö- och hälsoproblem
Forskarnas studie knyter an till ett utredningsuppdrag som Transportstyrelsen och Havs- och Vattenmyndigheten fått från regeringen – om att utreda hur miljöpåverkan från skrubbrar i Östersjön ser ut i jämförelse med andra källor av miljögifter.
En av forskarna bakom studien är Ida-Maja Hassellöv som är biträdande professor och forskare vid avdelningen för maritima studier på Chalmers:
– Vi har under många år flaggat för att just skrubbrar är en teknik som står för oproportionerligt stora utsläpp av farliga och försurande ämnen till havsmiljön. Trots detta har vi sett en markant ökning av antalet skrubberinstallationer, och anledningen till det är att det är ekonomiskt fördelaktigt för redaren. Därför är det väldigt viktigt att myndigheter och beslutsfattare nu vaknar till liv och påbörjar en reglering för att minska sjöfartens utsläpp och påverkan på havsmiljön, säger Ida-Maja Hassellöv.
Skrubbrarnas uppgift på fartyg är att rena avgaser från framför allt svaveloxider. Genom att ”tvätta” avgaserna i havsvatten minskar utsläppet av farliga ämnen till atmosfären. Men hur avgasreningen påverkar det tvättvatten som släpps ut i havet har det länge saknats kunskap om.
Resultat från studien:
- Studien visar det totala bidraget av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och tungmetaller till Östersjön, uppdelat på olika mänskliga sektorer – det vill säga kustnära industrier, fartyg, fritidsbåtar – och avrinning från älvar, andra vattendrag samt från atmosfärisk deposition.
- På ett år släpptes det ut mer än 200 miljoner kubikmeter miljöfarligt tvättvatten från fartyg som renade sina avgaser i Östersjön.
- Skrubbrarnas tvättvatten står för upp till 9 procent av utsläppen av vissa cancerframkallande polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) i Östersjön.
- Fartyg målade med kopparbaserade bottenfärger står för en tredjedel av den totala tillförseln av koppar till Östersjön.
Erik Ytreberg, docent och forskare vid maritima studier på Chalmers, är huvudförfattare till den vetenskapliga studien:
– Våra resultat visar att sjöfart står för en betydande andel av de farliga ämnen som släpps ut i Östersjön, framför allt genom bottenfärger och utsläpp av tvättvatten från öppna skrubbrar. PAH:er är mycket giftiga för både människor och vattenlevande organismer då de bland annat är cancerogena. Värt att poängtera är att studiens data inhämtades 2018 och då fanns det ungefär 180 fartyg med skrubbrar i Östersjön. Sedan dess har dessa fartyg ökat markant och år 2021 fanns nästan 600 fartyg med skrubbrar i Östersjön, säger Erik Ytreberg.
Vill se ett förbud framöver
De nya forskningsresultaten har fått Havs- och Vattenmyndigheten och Transportstyrelsen att föreslå ett förbud mot utsläpp av så kallat skrubbervatten i Östersjöns *inre vatten. Om politikerna går på forskarnas och myndigheternas linje blir Sverige först i Norden med att införa ett sådant förbud.
Runt Östersjön är det endast Tyskland som tillämpar en sådan lagstiftning, även om ett flertal andra länder i Europa reglerar skrubberutsläpp i sina hamnar. Chalmersforskarna välkomnar nu utredningens förslag, men hoppas på en mer omfattande reglering framöver.
– Förslaget om att Sverige ska förbjuda utsläpp av tvättvatten i svenskt inre vatten är bra, men det innebär samtidigt att endast 1–2 procent av de utsläpp som sker genom skrubbervatten i Östersjön idag kommer att regleras. Sverige skulle även kunna föreslå ett förbud i vårt territorialvatten, vilket hade inneburit att ungefär 15–17 procent av utsläppen till Östersjön hade kunnat regleras. Men störst effekt hade så klart ett internationellt förbud haft, där alla länder runt Östersjön kommer överens om en gemensam reglering av utsläpp av skrubbervatten, säger Erik Ytreberg.
Vetenskaplig artikel:
Metal and PAH loads from ships and boats, relative other sources, in the Baltic Sea, (Erik Ytreberg, Katarina Hansson, Anna Lunde Hermansson, Rasmus Parsmo, Maria Lagerström, Jukka-Pekka Jalkanen och Ida-Maja Hassellöv), Marine Pollution Bulletin.
Kontakt:
Erik Ytreberg, docent och forskare vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers tekniska högskola, erik.ytreberg@chalmers.se
Ida-Maja Hassellöv, biträdande professor och forskare vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers tekniska högskola, ida-maja@chalmers.se
Fakta om studien:
Utsläppen från sjöfart har modellerats fram med en modell som heter STEAM (Ship Traffic Emission Assessment Model). Modellen använder sig av systemet AIS (Automatic Identification System), som är avsett för att identifiera fartygs positioner i realtid. Genom att koppla på olika databaser med information om fartyg utrustade med skrubbrar har forskarna kunnat modellera fram vilka utsläppsvolymer och mängder farliga ämnen fartygen släpper ut i Östersjön.
Studiens data inhämtades 2018. Då fanns det ungefär 180 fartyg utrustade med skrubbrar i Östersjön. 2021 hade antalet fartyg med skrubbrar i Östersjön ökat till nästan 600 fartyg. Idag använder ungefär 4 000 fartyg i världen skrubbrar, vilket är 16 procent av alla containerfartyg och en tredjedel av alla kryssningsfartyg.
Ta del av branschorganisationen för skrubbrars (EGCSA) världskarta över förbud mot utsläpp av skrubbervatten.
Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet samt Meteorologiska Institutet i Finland och forskningen har finansierats av Havs- och vattenmyndigheten och Europeiska forskningsrådet (ERC).
