Sveriges civilsamhälle och föreningsliv beskrivs ofta som centrala för det demokratiska lärandet. Men i en ny avhandling nyanseras bilden. Mer fokus har lagts på fostran i föreningsteknik istället för att uppmuntra till delaktighet.
I en avhandling gör historikern Niklas Hill en djupdykning i det svenska föreningslivets demokratisyn och granskar vilka idéer och normer som förmedlas i drygt 130 föreningshandböcker perioden 1949-2010.
Med undersökningen vill Niklas Hill nyansera bilden av civilsamhället som demokratiskola och bidra till att skapa bättre förutsättningar för föreningars demokratiskapande.
– Mer än hälften av Sveriges befolkning engagerar sig ideellt, vilket innebär att den demokratisyn som råder inom civilsamhället påverkar en stor del av befolkningen. Inte minst de som på olika sätt är med och driver samhällsutvecklingen, konstaterar Niklas Hill vid Stockholms universitet.
Mer fokus på föreningsteknik
En tydlig slutsats i avhandlingen är att stort fokus i handböckerna läggs på föreningsteknik, betydligt mindre fokus på att lära ut demokratiska principer som delaktighet och inkludering.
När föreningar låser sig till att fostra i föreningsteknik finns en överhängande risk för ett demokratiskt underskott. Detta bland annat på grund av människors olika förutsättningar att förstå och anpassa sig till de rent tekniska ramarna.
– Civilsamhället gör anspråk på att vara en plattform för att kanalisera medborgarens röst, men riskerar med den här typen av demokratilärande att försvåra deltagandet för dem vars röster ofta marginaliseras, säger Niklas Hill och fortsätter:
– I längden innebär det att det kan vara lättare för en ideologiskt övertygad antidemokrat att göra sig hörd i en förening än en ideologiskt övertygad demokrat med begränsad kunskap om föreningsteknik.
Större vikt vid delaktighet
Avhandlingen visar dock att föreningshandböckerna efter millennieskiftet blivit mer reflekterande och lägger större vikt vid delaktighet. Men det skapar nya utmaningar, menar Hill.
– Utvecklingen går åt rätt håll, men många av de som är föreningsaktiva idag fick sin skolning i föreningskunskap för flera decennier sedan och har sedan aldrig vidareutbildat sig. När de möter yngre föreningsaktiva, med en annan demokratisyn, kan det skapa rejäla generationskrockar.
Avhandling:
Demokrati på köpet? Demokratisynen i svenska föreningshandböcker 1949–2010, Stockholms universitet.
Kontakt:
Niklas Hill, doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, niklas.hill@trinambai.se
